En del grejer är så enkla att de blir geniala. Sen femti år drar folkhögskolan Biskops-Arnö samman författare från hela Norden som debuterat under det senaste året för att umgås och prata författarskap med varandra och med tillresta kritiker och föreläsare.

Det berikar alla inblandade och skapar insikter och kontakter som blir kvar hela livet.

Men i år bryts traditionen, därför att Debutantveckan fallit mellan de byråkratiska stolarna. Den finansieras med pengar från Nordiska rådet, som inte har rätt att stötta kontinuerlig verksamhet.

Därför bollades frågan över till Nordiska kulturfonden, som av allt att döma hittade mer nyskapande saker att satsa på.

Debutantveckan är därför inställd.

Det är skada för dem som missar det här tillfället, och för det nordiska litteratursamarbetets kontinutitet.

Men framför allt är det en bland många signaler på ett kulturpolitiskt systemfel som det alltmer gäller att se upp för, i samband med att statliga (och i det här fallet nordiska) stödordningar prioriterar sånt som ser nytt ut, till förfång för det som fungerar utan att vara flashigt.

Regeringsbeslutet att låta projekt om Kultur i Arbetslivet ställa sig i kön bland alla andra mycket ballare ansökningar är en annan aspekt av den här problematiken.

Vi som är inne i litteraturen – jag skriver den här artikeln som tacksam deltagare på Biskops-Arnö-seminarier under olika stadier i min karriär – vet ju att det nya kommer inifrån, föga beroende av yttre prål och hippfaktorer.

Det nya uppstår, utvecklas och tar gestalt under stenåldersmässiga former som det undersökande samtalet, seminariet, uppläsningen.

Så till den grad att det nya som försöker ge sken av tillkämpad samtidsangelägenhet löper mycket större risk att bli en dagslända än det som får växa fram i det tryggt undersökande samtalets hägn.

Det är min absoluta åsikt att en framtida, fungerande kulturpolitik måste sätta som ett absolut mål att bevara och främja väldigt enkla grejer.

Till exempel det koncentrerade, öppna samtalet — i en tid när alla förväntas skrika och göra sig till.

Aktuell antologi

Den person som burit upp det litterära samtalet och författarskolan på Biskops–Arnö, Ingmar Lemhagen, tackas för det med en antologi, I den nordiska litteraturens tjänst, redigerad av Alberte Bremberg och Beate Grimsrud.

Medverkandelistan innehåller följande namn, vilket borgar för det litterära värdet och angelägenheten. Boken är helt enkelt en present också till den nyfikne som vill orientera sig i dagens litteratur, så olik gårdagens:

Skam (S), Mona Kårsnäs (S), Jan Erik Vold (N), Stewe Claeson S), Kjartan Fløgstad (N), Sten Kaalø (DK), Bengt Berg (S), Tua Forsström (FI), Marie Lundquist (S), Eric Fylkeson (S), Arne Sundelin (S), Ann Jäderlund S), Jens-Martin Eriksen (DK), Erik Grundström (S), Agneta Enckell (FI), Magnus William-Olsson (S), Monika Fagerholm (FI), Marie Silkeberg (S), Gro Dahle (N), Tone Hødnebø (N), Peter Törnqvist (S), Niels Frank (DK), Ralf Andtbacka (FI), Geir Gulliksen (N), Morten Søndergaard (DK), Mats Kempe (S), Stig Sæterbakken (N), Katrine Marie Guldager (DK), Joar Tiberg (S), Karen Fastrup (DK), Sam Ghazi (S), Anne Swärd (S), Cecilia Lindemalm (S), Pär Hansson (S), Stefan Lindberg (S), Steinar Opstad (N), Linda Boström Knausgård (S), Sara Stridsberg (S), Hanna Hallgren (S), Line Blikstad (N), Ulrika Nielsen (FI), Kristin Berget (N), Ingrid Storholmen (N), Oscar Rossi (FI), Daniel Sjölin (S), Kajsa Sundin (S), Martin Glaz Serup (DK), Inger Bråtveit (N), Jonas Brun (S), Ida Linde (S), Thomas Marco Blatt (N), Isabella Varricchio (S), Gunnar Ardelius (S), Rebecca Kjelland (N), Linn Hansén (S) samt Beate Grimsrud (N) och Alberte Bremberg (S).