Foto: Björn Larsson Ask

Det finns anställda. Och arbetstagare. Medarbetaren spås en lysande framtid. Så finns det proffs som skriver arbetaravtal och tjänstemanna­avtal. Men finns arbetaren? Och tjänstemannen?

I er årsrapport skiljer ni arbetare från tjänstemän i statistiken. Ser du det som ett politiskt ställningstagande, Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth?

– Nej. Generellt utgår vi från vilket kollektivavtal som gäller.

Men Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann säger att ”alla som arbetar är arbetare”.

– Ha ha. Vi är alla arbetare i Vår Herres vingård, eller vad heter det? Jag har inte tänkt på det så, men jag har funderat på hur pass hållbar uppdelningen är.

Har indelningen något värde?

– När man ställer den frågan till statistiker, så tittar de på en och säger: tidsserien! Förändringar ställer till det för bedömningar över tid.

Inom stat och kommun finns heller ingen uppdelning i statistiken mellan arbetare och tjänstemän.Kommunerna fick ett gemensamt avtal 1980.

Då var Stråth själv förhandlingschef för kommunerna.

– Politikerna tyckte inte att det fanns anledning att dela upp de anställda i två grupper. Jag lovade min motpart, Janne Schölin, avtalssekreterare i Kommunal då, en lista över alla förbättringar för hans medlemmar. Jag glömde det, är skyldig honom den.

Skulle den bli lång?

– Ja. De som fick glädje av detta var i huvudsak arbetarna.

– Arbetarna har klivit fram ur den kollektiva gruppen och blivit jämställda med tjänstemännen.

Skulle du fråga någon om han eller hon är arbetare?

– Nej, jag skulle fråga vad de jobbar med. Begreppet är inte relevant.

Jag tänker att arbetare kanske är ett viktigt begrepp för dig, tekniskt sett.

– Ja, inom lönestatistiken.

Blir det politiskt att säga arbetare?

– Nej, jag vet inte varför Moderaterna leker med begreppen, jag känner inget behov av det. Jag säger anställda eller arbetstagare.

En del anser att arbetare har en kollektiv förhandlingsstyrka att försvara.

– Fast en av de högst avlönade grupperna, piloterna, har tariffer, liksom de lägst avlönade grupperna.

Ser du ett behov av uppdelning inom den offentliga statistiken?

– Ja, jag har ställt frågan. Det blir för grovt med 1,1 miljoner anställda i många olika grupper.

 

Bo Cederlöf, förhandlingschef på Svensk Handel

Vem är arbetare?

– Det är en bra fråga. Egentligen ser vi det som en historisk definition. Nu pratar vi om medarbetare. De gamla begreppen har flutit samman. Man arbetar och får sin lön. Alla eller ingen är kanske svaret.

– Slår man ihop arbetare och tjänstemän, som en fusion, kan man antingen behålla namnet från företag 1 eller från företag 2.

Men ni föredrar medarbetare?

– Vi har vårt detaljhandelsavtal, som är ett av de första medarbetaravtalen.

Är medarbetare ett positivt ord?

– Ja.

Kan det vara så att medarbetare är med företaget och arbetare är en motkraft till ledning och kapital?

– Ärligt talat, vi lever i 2011. Medarbetare syftar väl på alla som jobbar hos en arbetsgivare och så får man väl hoppas att alla är med, ingen mot.

Ligger det en värdering i begreppet arbetare?

– Ja, historiskt sett är det ett värdeladdat ord. Men jag tror att det håller på att ändras.

Lotta Kärger, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting

Vem är arbetare?

– Vi gör inte den åtskillnaden, vi har medarbetare.

Vad betyder begreppet för dig?

– Avtalsmässigt ingenting.

Facken är uppdelade i LO, TCO och Saco, centralorganisationer för arbetare, tjänstemän och akademiker. Hur påverkar det er?

– Jag tänker inte så. Alla har ett arbete, alla gör ett jobb. Vad är ett arbetarjobb i dag? Det ser inte ut som förr. Hur facken sköter sin gränsdragning påverkar inte vår arbetsmarknad.  Dessutom tycker jag mig se en uppluckring.

Ger inte en uppdelning ordning på arbetsmarknaden?

– Att dela in folk i olika kategorier, jag förstår inte vitsen. Det här är ett tjänstemannajobb och då får du inte göra det. Eller det här får man inte göra om man har den gamla arbetarstämpeln i pannan. Men det är min personliga uppfattning.

Hans Ronnerstam, förhandlare på Almega

Vem är arbetare?

– Lite skämtsamt brukar man traditionellt säga att tjänstemän duschar innan de går till jobbet och arbetare duschar innan de går hem från jobbet.

– Men gränserna suddas ut. Ta dem som jobbar på gym, är de arbetare, tjänstemän eller akademiker? På badhus, är de arbetare? Svårigheterna märks framför allt på områden som vi inte täckt in med kollektivavtal tidigare.

Är det viktigt att göra skillnad på arbetare och tjänstemän?

– Nej, det är anställda allihop och tillsammans med arbetsgivaren ska de försöka åstadkomma något bra.

Ligger det en värdering i begreppet arbetare?

– Nej, alla jobb är lika värda. Sedan är jobben inte lönesatt lika.

Lenita Granlund, avtals­sekreterare i Kommunal

Vem är arbetare?

– Arbetare traditionellt är LO-grupper som är i massproduktion. Vi har delat upp arbetsmarknaden för att vi ska vara starka, ha ordning och reda, och inte konkurrera.

Lönestatistiken delar inte upp arbetare och tjänstemän på den offentliga sidan.

– Det tycker inte vi är bra. Vi vill kunna göra transparenta jämförelser med den privata sektorn.

Är det viktigt att dela upp arbetare och tjänstemän?
­

– Grunden är fortfarande hur vi är organiserade, vi är ett arbetarkollektiv, medlemmarna är arbetare. Ja, det är viktigt. Men på arbetsplatsen till vardags är det inte så viktigt, om jag gör ditt eller datt, om jag är arbetare eller tjänsteman.

Sven-Olof Hellman, Sekos avtalssekreterare

Vad är en arbetare?

– En definition är dem som berörs av arbetaravtal. Men så enkel är inte världen.

– Många av Sekos områden är sprungna ur stat eller kommun, och där finns medarbetaravtal. Man kan välja att kalla alla arbetare, eller tjänstemän, vad vet jag. På anläggningssidan och sjöfarten är det inget att snacka om. Där har vi arbetaravtal. Men som på Posten, vi har inga gränsdragningar där.

Är en brevbärare en medarbetare?

– Det har de alltid varit. En brevbärare har alltid varit en tjänsteman i statlig tjänst, men tillhör ändå en typisk arbetarkategori.

Gerald Lindberg, avtals­sekreterare Livs

Vem är arbetare?

– Det är väl en löntagare, en som erhåller lön för ett arbete. Begreppet kan vara väldigt vitt, även tjänstemännen kan ingå.

Vilka grupper skriver ni avtal med?

– LO-grupperna inom vårt verksamhetsområde. Blue collar workers.

Använder ni det begreppet?

– Det är det begrepp som LO vilar på, av den enkla anledningen att vi har en gränsdragning med tjänstemännen.

Är de engelska uttrycken bättre, blue och white collar?

– Det betyder ju arbetare och tjänstemän. Så länge vi har den uppdelningen är vi skyldiga att följa den. Men det är knepigt att säga att inte tjänstemän är arbetare.

– Och bara för att man har vit skjorta behöver man inte vara tjänsteman. I mejerier är det bara vita skjortor. Och en arbetare är ju en man,  i själva värdeladdningen i ordet på något sätt, men så ser det inte ut.

– Själva begreppet arbetare är en konstruktion. Jag tycker inte att man ska sätta en stämpel på människor. Om man vänder papper i stället för pannkakor.

Finns det en värdering i begreppet arbetare?

– Ja, det finns en gammaldags föreställning om att man ska gå i blåställ, bli smutsig om händerna, lukta svett.

Finns det någon anledning att LO ska organisera vissa grupper?

– Egentligen inte. Det bästa vore om alla kunde falla under samma område.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall

Vad är en arbetare?

– Det är en person som är anställd av en arbetsgivare och utför arbete, sedan kan man förutom det säga att det är inte en tjänsteman.

– Det var en lite udda fråga du ställde, jag tror inte att jag har fått den förut, man tar det som självklart, vi företräder ju arbetare och så har vi andra fackförbund som företräder tjänstemännen.

Är det en bra uppdelning?

– Det är den modellen vi har. Andra länder har andra uppdelningar. Man kan tycka att det är konstigt att vi  2011 har olika villkor för arbetare och tjänste­män, och då har arbetarna sämre villkor. Men utifrån tillhörighet och gemenskapskänsla finns det en poäng.

– På vissa industrier är det svårt att se skillnaden. En tjänste­man har väl ett intyg från en skola att man gått en viss utbildning. En yrkesarbetare har inget diplom på vägget.

Använder du begreppet arbetare?

– Ja, dagligen. Arbetare är ett ord som för mig innebär stolthet. Jag känner mig om en arbetare, företräder arbetare. Jag med min lön som avtalssekreterare, 53 000 kronor i månaden, skulle väl tillhöra medelklassen om man räknar rent ekonomiskt. Sedan tror jag att vi har medlemmar som sympatiserar med borgarna och det är inte säkert att de identifierar sig med arbetarklassen.

John Haataja, avtalssekretare Handels

Vem är arbetare?

– Det är någon som är underställd en chef eller arbetsgivare som ger direktiv om hur arbetet ska utföras.

– Men sedan finns det frisörer hos oss som är f-skattare och kör egen firma, de hyr stol, men är så beroende av öppettider och ägarens hanterande av hela salongen att de kan betraktas som på gränsen till anställda. I en sådan beroendeställning är gränsen hårfin.

Ser du tjänstemän som arbetare också?

– Ja, du har en beroendeställning till någon som styr ditt arbete, även om du är tjänsteman.

Ligger det en värdering i begreppet arbetare?

– Det vi hör – och då är det hörsägen – är att tjänstemän är finare än arbetare. Och så finns det grupper som vill tillhöra tjänstemannakollektivet, men ibland inser de att våra avtal är så mycket bättre och att bara använda ordet tjänsteman har inget värde i pengar. Det visar sig att det är själva begreppet tjänsteman man tycker är finare.