LO anser att Socialdemokraterna är alltför vaga i sina kommentarer till EU:s förslag till nytt lagstiftningspaket.

– Det behövs mer precisering. Socialdemokraternas hållning är alltför bred. Vi behöver en linje som kan nagla fast regeringen i sakfrågorna, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

Han diskuterar utifrån en text som Socialdemokraterna skrivit om Europakten och om de förslag till lagstiftning som EU samtidigt lägger fram. Socialdemokraterna hävdar fem principer: att den nationella kompetensen ska värnas, att EU-samarbetet ska värnas, ökad sysselsättning har högsta prioritet, förstärkt reglering av finanssektorn samt att effektiv stimulanspolitik kräver starka statsfinanser. Det är detta som LO-juristen tycker är för vagt.

Tidigare i dag sa riksdagens finansutskott nej till Europakten men det finns dessutom ett lagstiftningspaket från EU om ekonomisk styrning. Bland riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet som sagt nej till detta. LO vill nu förmå även andra partiet att ta avstånd från även detta förslag.

LO-ekonomen Monika Arvidsson förklarar att de två förslag delvis överlappar varandra och handlar om samma saker och har liknande inriktning. En skillnad är dock att Europakten i första hand är till för euroländerna och frivillig för de andra EU-länderna medan lagstiftningspaketet gäller för alla länder i EU. Det är de för Sverige frivilliga förslagen som nu är avvisade.

Monika Arvidsson förklarar också att alla delar i förslagen ännu inte är kända. Ändå vill EU fatta beslut i slutet på nästa vecka.

Hon pekar dessutom på att det från EU:s sida inte funnits någon vilja att dra in arbetsmarknadens parter i diskussionen om de här förändringarna.

Monika Arvidsson säger att lagstiftningsförslagen består av tre delar. Det handlar om ett ekonomiskt ramverk, bevakning av makroekonomiska obalanser och regler för budgetsamordning.

I det ekonomiska ramverket vill EU-kommissionen i lag bestämma att finanspolitiken ska vara försiktig och motverka överdrivna budgetunderskott, vilket föreslås innebära att budgetunderskottet maximalt får vara 3 procent och att statsskulden högst får vara 60 procent av BNP.

– Förslaget är provokativt, eftersom EU-kommissionen inte lagt fram några politisk neutrala idéer utan det är nyliberala tankar som de vill lagfästa, säger LO-ekonomen.

När det gäller bevakning av de makroekonomiska obalanserna kan komma att handla om att kommissionen ska ge rekommendationer när det gäller exempelvis lönebildning.

– Då kan man vänta sig krav på lönesänkning. Det är upprörande att EU ens tänker sig att lägga sig i lönebildning och det är också upprörande att EU tänker sig att styra lönebildningens riktning.

Det handlar också om att ha särskild koll på lönerna i offentlig sektor och se till att de inte blir för höga, eftersom kommissionen anser att de har en signaleffekt för hela arbetsmarknaden.

Den tredje delen handlar om att ländernas budgetarbete måste vara mer öppna för att undvika att något land döljer problem. Den delen tycker LO att det är lätt att stödja.