EU är nu överens om hur ländernas ekonomier ska regleras i framtiden. Facket betecknar uppgörelsen som oacceptabel och ett ingrepp i lönebildningen.

– Det är allvarligt hot mot parternas fria förhandlingsrätt, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

Läckor och taktiska utspel från regeringschefer har kantat förhandlingarna om hur EU-länderna ska få en bättre styrning av sin ekonomi.

Efter flera månaders överläggningar lyckades dock EU:s finansministrar i går, måndag, komma överens om ett lagstiftningspaket som ska sätta ramarna för hur länderna ska hantera sin ekonomi.

Det handlar om sex lagar som har till syfte att strama åt reglerna för hur EU-ländernas ekonomier ska skötas och därmed minska risken för skenande budgetunderskott.

I framtiden måste euroländer som har en statsskuld på över 60 procent av BNP betala tillbaka den på 20 år, annars riskerar de att bötfällas. EU-kommissionen ska också övervaka att lönerna inte ökar för mycket i länderna.

Före gårdagens uppgörelse fanns ett förslag från Tyskland och Frankrike som vill ha ännu striktare regler och mer kontroll över lönebildningen. Detta förslag gick dock inte igenom. Trots det är kritiken från facket häftig.

– Den är helt oacceptabelt utifrån ett fackligt perspektiv, säger Claes-Mikael Jonsson, LO.

Enligt honom är överenskommelsen ett uttryck för en långtgående ambition att reglera lönerna på EU-nivå.

Thomas Jansson, internationell sekreterare på TCO, är inne på samma spår.

– Att EU tar upp diskussionen om lönebildningen är i sig ett ingrepp, säger han.

På Svenskt Näringsliv är reaktionen mer återhållsam. Arbetsgivarorganisationen tror inte att effekten kommer att bli så stor.

– Så länge lönebildningen fungerar väl i Sverige är riskerna att EU blandar sig i små. Det är vår grundinställning. Vi vill dock analysera uppgörelsen mer innan vi kan uttala oss vilka konsekvenser detta kan få för Sverige, säger Sverker Rudeberg, ansvarige för arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå.

Han har förståelse för att frågan om lönebildning kommer upp, särskilt i euroländerna där ekonomierna flätas samman av en gemensam valuta.

– Om ett land kör sönder sin ekonomi med lönebildningen är det inte konstigt om andra länder ställer krav på hur lönerna sätts, säger Sverker Rudeberg. 
Han understryker dock att arbetsgivarna inte anser att EU-området är en lämplig nivå att hantera lönefrågorna.

Nästa vecka, den 24-25 mars, håller EU sitt vårtoppmöte där den nya pakten för euron väntas antas.

För att hela lagstiftningspaketet ska genomföras krävs dock att förslaget röstas igenom av EU-parlamentet.