Stridsvarslen mot avtalslösa företag är rekordfå. Förra året lade LO-förbunden 16 varsel för att få företag att teckna avtal, att jämföra med 98 fyra år tidigare.
– Det har varit en markant minskning de senaste tre åren. Facken har blivit mindre militanta, säger Kurt Eriksson på Medlingsinstitutet.

Konflikter har blivit sällsynta som facklig metod för att få nya kollektivavtal med avtalslösa företag. Under de senaste tre åren har antalet varsel, inklusive dem mot bekvämlighetsflaggade fartyg, inte överstigt 18 något år. År 2006 var motsvarande siffra 102, enligt Medlingsinstitutets statisk.

– Det är tydligt att facket har bytt taktik. I stället för att varsla prövar förbunden andra vägar – men de ger samma resultat, säger Kurt Eriksson.

För även om striderna blivit färre tecknas det lika många avtal. Förra året blev runt 8 000 nya företag bundna av kollektivavtal, enligt Medlingsinstitutets uppskattning. Hälften av dem gick med i arbetsgivarorganisationer och den andra halvan tecknade hängavtal med facket, och trots att varslen var fem gånger vanligare 2006 tecknades det då färre hängavtal.

Det finns inget säkert svar på varför avtalsstriderna blivit så sällsynta, men Christer Thörnqvist, konfliktforskare och docent i arbetsvetenskap, ser flera möjliga förklaringar.

Sedan det blev en borgerlig regering 2006 har facket fokuserat på andra frågor: Förbunden slåss mot det enorma medlemsras som blev följden av de höjda a-kasseavgifterna.

– Resurserna har blivit mindre. Färre ombudsmän ska göra mer jobb än tidigare när de också måste prioritera medlemsvärvning. Då kanske de inte mäktar med avtalskonflikter, säger Christer Thörnqvist.

De omskrivna blockaderna under 2006, främst mot salladsbaren Wild’n fresh i Göteborg, gav också facket negativ publicitet.

– Facket fick enormt med bonk i medierna och framställdes som den stora stygga vargen som ville tugga i sig lilla oskyldiga rödluvan. Det kan ha gjort förbunden försiktigare, säger konfliktforskaren.

Att facket svartmålades i medierna håller Mats Hansson avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket (HRF) med om. Men det har inte gjort facket fegare, säger han.

– Vi skulle ha agerat likadant i dag. Att kräva kollektivavtal är en fråga om att förhindra oschyst konkurrens. Företag utan avtal ska inte kunna dumpa löner och villkor så att de gynnas på de seriösa företagens bekostnad.

Men han medger ändå att HRF har ändrat taktik.

– Vi går inte längre gata för gata och kräver kollektivavtal av alla. Nu går vi där vi har flest medlemmar och ligger lägre där vi inte har medlemmar.

HRF har minskat antalet konflikter rejält, från 20 varsel 2006 till noll förra året. Mats Hansson säger att det blivit lättare att få företag att teckna avtal. Mediedebatten kring blockaderna kan ha bidragit till det, liksom hotell- och restaurangbranschens märkning som tydligt visar kunderna om företag har kollektivavtal.

HRF och flera andra förbund har också tagit fram riktlinjer för hur de fackliga ska gå till väga för att få företag att teckna avtal.

I de allra flesta fall räcker det med att ta sig tid med samtal och förklara vad avtalen innebär. Men ibland krävs det påtryckningar och det är inte säkert att stridsåtgärder är det mest effektiva, enligt Transports ordförande Lars Lindgren.

– Det gäller att hitta på lite udda saker och bara fantasin sätter gränserna. Det viktiga är att vi får avtal och inte hur det går till, säger han och tillägger att det kan ge större effekt att ringa till hemtjänsten i en kommun och få dem att kräva kollektivavtal än att försätta en enskild taxibil i blockad.

Att det är svårare att få resultat av blockader mot tjänsteföretag där facket saknar medlemmar, kan också ha gjort att konflikterna minskar, enligt forskaren Christer Thörnqvist.

– Blockader är oerhört effektiva i industrin, men det krävs mycket mer för att få effekt av en blockad i tjänstesektorn. Näringslivets omvandling med en växande tjänstesektor kan leda till att blockadvapnet blir mindre effektivt.

Det kan även få konsekvenser för den svenska modellen, där villkor och löner anges i kollektivavtal och inte i lag. Om facket får svårare att kräva avtal kanske en ny modell behövs, enligt Christer Thörnqvist.

– På sikt kanske man måste överväga att allmängiltigförklara kollektivavtal så att de gäller alla anställda i en bransch. Det har sina nackdelar men samtidigt täcks fler av avtal, och facket slipper den ständiga ideologiska striden om konfliktåtgärderna.