Det gick undan när ungefär 200 personliga assistenter i Stockholm fick veta att de skulle gå från kommunen till en privat arbetsgivare – om de vill ha jobbet kvar.

De erbjöds anställning i det nya företaget med tre veckors varsel. På ett villkor: de skulle avstå från årets löneförhöjning. Facket hade inte informerats.

Det här hände i Skarpnäck, en stadsdel med 40 000 invånare, i januari. Den 1 februari var privatiseringen ett faktum. Ändå hade varken politiker eller tjänstemän fattat ett enda beslut.

– Det här har levt ett eget liv. Ingen har beslutat något. Det är de på enheten som har bestämt sig för att dra i gång ett eget företag. Så är det, säger stadsdelsdirektören Cecilia Uddenfeldt.

Chefen på enheten för personligt stöd i Skarpnäck, Ulrica Bonaguidi, blev avtalspensionär den 1 februari. Samtidigt blev hon anställd som vd i bolaget Bonzi personligt stöd, som hon bildat med andra kommunala chefer.

Bolaget tog över knappt 30 brukare och runt 200 personliga assistenter från kommunen den 1 februari.

– Om det här hade varit ett privat bolag kunde cheferna ha blivit stämda för att de uppträtt illojalt och skadat företaget genom att ta över verksamhet. Den möjligheten har inte kommunen. Vi har två olika lagstiftningar, säger Tom Jansson, ombudsman på Kommunal.

Varken stadsdelsdirektören eller politikerna hade en aning om vad som var på gång. Allt kom som en fullständig överraskning för dem en månad innan bolaget tog över. Det är åtminstone vad de själva säger. Ändå bildades bolaget redan den 1 juli förra året av chefer i förvaltningen.

Ulrica Bonaguidi jobbade kvar som kommunal chef i sju månader efter att hon bildat bolaget. Hon försäkrar att hon inte jobbade med bolaget på arbetstid och att hon inte utnyttjade sin ställning för att värva kommunens brukare till bolaget.

– Jag sa bara åt dem att jag skulle sluta på kommunen. När de frågade vad jag skulle göra i stället berättade jag om bolaget. Jag var mycket noga med att betona att det står dem fritt att välja vilken anordnare de vill, betonar hon.

För assistenterna betyder bytet av arbetsgivare sämre arbetsvillkor. De går från kommunernas till Vårdföretagarnas avtal. Skillnaderna är bland annat längre arbetstid och otryggare anställning.

Alla får behålla sina löner, enligt Ulrica Bonaguidi. De slipper sänkta löner som en följd av det nya måttet på heltid. I gengäld får de inte ut årets löneökning på i snitt 480 kronor per anställd den 1 augusti.

– Vi ser det som en lönesänkning om man inte genomför lönerevision enligt de avtal som gäller. Det kan finnas anledning att titta närmare på det där, säger Per Bexelius, ombudsman på Kommunal i Stockholm.

Assistansersättningen höjdes från 252 till 258 kronor den 1 januari. Det får det nya bolaget glädje av. Men Ulrica Bonaguidi försäkrar att hon inte kommer att bli miljonär.

– Jag kommer inte att höja min lön. Det här gör jag för att jag får större frihet att utforma verksamheten. Vi kommer att tillgång till sjukgymnast, gym och regelbundna möten med assistenterna, berättar hon.