Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix

För några år sedan tog mina känsliga öron emot en 70-talist född strax utanför huvudstan.  Daniel har lirat med Patrik Boman Seven Piece Machine, Carin Lundin, Mirjam Aida och namnkunnige pianisten Joey Calderazzo. Mest förknippas han förstås med Ludvig Berghe trio. Kompositionen Knock Knock är ett utmärkt smakprov på hans briljans.

Kortklippte Daniel var i ungdomen hårdrockare. Det enda som möjligen kan påminna om sådana influenser är hans snabbhet och skicklighet med pedaler. Det är inte helt lätt för en icke-musiker att beskriva karaktäristiska drag. Vill påstå att min favorit är extremt följsam och exakt, utan att det någonsin blir tråkigt.

Liksom flertalet trumfantomer är Daniel någon som verkligen lyssnar på sina medmusikanter. Oftast fyller han försynt ut i bakgrunden. Ibland pockar soundet på en dominerande batterist.  Då plockar han fram sina effektiva kaskader för att förstärka up-tempo låtar. Senast jag träffade Daniel var på Liseberg. Då intygade sångerskan Nina Ramsby att han har rytmen i blodet. Lyssna bara på hennes ”Du och jag é på väg igen”.

Mats Hallberg