Den ekonomiska krisen under 2008 och 2009 har minskat gapet mellan maktelitens inkomster och vanliga löntagares inkomster. Men ingen vågar tro på ett trendbrott som varaktigt krymper inkomstskillnaderna.
– Trenden är inte bruten. Utvecklingen mot än större skillnader i inkomster fortsätter med all säkerhet 2010, säger LO-ekonomen Ola Pettersson.

De dramatiska inkomstskillnaderna framgår av LO:s årliga rapport ”Makteliten – alltid mer, aldrig nog” som presenterades och debatterades i dag under ett seminarium om vilka konsekvenser utvecklingen får.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin efterlyste en bred samhällelig debatt kring inkomstskillnaderna och ville helst att staten i fortsättningen tar ansvar för att den här statistiken produceras och presenteras.

– Det vi ser är fullständigt oacceptabla skillnader och det får smittoeffekter i samhället som hotar att allvarligt försvåra framtida ansvarsfulla avtalsrörelser, varnade hon och undrade varför eliten ingenting lärt av tidigare diskussioner om bonus och skyhöga utdelningar.

År 2009 motsvarade den genomsnittliga inkomsten för makteliten 15 industriarbetarlöner. Det är något lägre än åren innan då motsvarande jämförelsesiffror var 18 och 17 industriarbetarlöner.

– Men att döma av rapportfloden och förslagen till bolagsstämmor under våren är resultatet för 2009 bara ett hack i kurvan. Inkomstskillnaderna kommer sannolikt att öka igen, säger Wanja Lundby-Wedin som är oroad av utvecklingen.

Mätningarna av maktelitens inkomster har genomförts av LO alltsedan 1950 och gapet har de senaste 30 åren ökat stadigt och snabbt. När mätningarna inleddes motsvarade den genomsnittliga inkomsten för makteliten elva industriarbetarlöner.

1980 hade skillnaden minskat till fem gånger en industriarbetarlön, men mindre skillnad än så har inte gått att mäta upp. Efter 1980 vände kurvan åter tillbaka till ursprunget och det på halva tiden.

Redan 1995 motsvarade maktelitens lön elva industriarbetarlöner. Därefter har klyftan fortsatt att vidgas snabbt för att nå sin högsta punkt 2007 och 2008 då snittinkomsten för makteliten motsvarade18 och 17 industriarbetarlöner.

Om makteliten delas upp i näringslivet, den demokratiska eliten och den byråkratiska eliten blir bilden än tydligare kring var skillnaderna är störst respektive minst.

– Inom näringslivet var elitens löner som lägst nio industriarbetarlöner. Det var 1980. I dag är motsvarande siffra 41 industriarbetarlöner. Det motsvarar 12,2 miljoner kronor om året, säger Wanja Lundby-Wedin och varnar för växande svårigheter i avtalsrörelsen som en följd av utvecklingen.

Förklaringarna till utvecklingen är enligt LO-ekonomerna flera. I rapporten lyfter de fram ekonomins ändrade funktionssätt, skattesystemets utformning, ändrade styrkeförhållanden på arbetsmarknaden och normerna i samhället som de viktigaste förklaringarna.

– Förändringarna i det svenska skattesystemet under 2000-talet kommer med största sannolikhet att leda till att de högsta inkomsterna ökar ytterligare. Borttagen förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt och en regressiv fastighetsbeskattning ger goda möjligheter till kapitaluppbyggnad som genererar allt större kapitalinkomster, skriver LO-ekonomerna i rapporten.

Tommy Öberg