Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare.

Så löd Statistiska centralbyråns rubrik när de för några år sedan gick igenom rutavdragets första halvår 2007.

När Skatteverket nu släpper preliminära siffror för 2010 kan man konstatera att ingenting har ändrats.

Summorna har ökat och under året betalades nästan 1,3 miljarder kronor ut i rutavdrag.

Dessa 1,3 miljarder kronor är vi alla med och betalar via skatten.

Men de som får dela på de 1,3 miljarder kronorna är betydligt färre.

Endast 3,3 procent av svenskarna utnyttjade rutavdraget 2010. Resterande 96,7 procenten fick alltså bara betala.

Vilka är då dessa 3,3 procent?

Någon direkt jämförelse med inkomstregistret finns inte, åtminstone inte förrän SCB är klar med sin taxeringsstatistik för 2010. Och någon jämförelse med folks förmögenhet kommer aldrig att bli möjlig sedan den borgerliga regeringen för några år sedan förbjöd Statistiska centralbyrån att föra statistik över förmögenhet.

Men än så länge är den geografiska fördelningen av rutbidragets användare över Sverige en offentlig handling. Och här är bilden tydlig.

Här intill redovisas i vilka kommuner de 3,3 procent av svenskarna bor som låter resten av befolkningen betala städningen i deras hem.

Och som sagt, mönstret från 2007 består.

I topp återfinns, nu som då, en prydlig genomgång av kommuner med landets rikaste invånare. Danderyd följs av Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.

Mönstret är snarlikt när det gäller hur mycket var och en har plockat ut i städbidrag från staten. I topp ligger även här de Danderydsbor som gjort rutavdrag, med ett snitt på 8 200 kronor, följt av Vaxholm med ett snitt på 7 800 kronor.

Det är svårt att förstå hur dessa miljarder kronor som 96,7 procent av svenska folket betalar in till de 3,3 procent rikaste kan göra rut till en ”populär reform för hela svenska folket” som förespråkarna pratar om.

Städare är inget sämre yrke och det är utmärkt om städare får mer jobb, både på kontor och i hemmen, men varför ska 96,7 procent av svenskarna betala städningen i de 3,3 procent rikaste svenskarnas hem?

Om någon subvention av städning ska finnas kvar bör den självklart utgå från behov, vilka som är mest tyngda av vardagens slit och har svårast att själva klara sitt hem.

Det bör också vägas mot andra åtgärder för att underlätta vardagen, som att avskaffa delade turer inom vården, minska övertiden och ställa högre krav på arbetsgivarnas schemaläggning.

Inte heller är rutavdraget ett sätt att skapa fler jobb. Det kan tyckas så när tjänsteföretagen pratar om hur många städare som nyanställts.

Men det är tyvärr en illusion så länge det bara finns ett slags pengar i ekonomin.

De 1,3 miljarder kronor som 96,7 procent av svenskarna betalar in till rutsystemet, och som alltså gjort det möjligt för städföretagen att nyanställa, dessa pengar lever inte sitt eget liv utan kommer från någon annanstans i ekonomin. De skulle alltså ha kunnat läggas på andra inköp som gynnat andra branscher så att i stället dessa branscher kunnat nyanställa.

Rut missgynnar alltså andra yrken i precis samma utsträckning som städbranschen gynnas.

Det borde nu vara dags att ta bladet från mun och säga som det verkligen är, att rut har kommit till för att de rika ska kunna få städat billigt hemma.