Oförändrad avgift och fler medlemmar. För akademikerna blev omgörningen av a-kassan en vinstlott. Men i övrigt har de allt lägre avgifterna från tidigare toppnivåer inte lockat tillbaka flyktingarna från a-kassan.

Efter initialt chockhöjda avgifter till a-kassan i samband med den borgerliga alliansens maktövertagande hösten 2006 har kostnaden för att vara med i a-kassan för de flesta sjunkit tillbaka rejält. Majoriteten betalar fortfarande mer i avgift till sin a-kassa än för fyra år sedan. Men från toppnivåerna när arbetslösheten var som högst handlar det i många fall om en eller ett par hundralappar i sänkta avgifter i år.

Det har dock inte lockat tillbaka några medlemmar. Jämfört med toppnivån hösten 2006 ligger det samlade medlemsantalet fortfarande 450 000 back. Den lilla återhämtningen som ändå skett kom i samband med att finanskrisen inleddes hösten 2008 och arbetslösheten skenade iväg.

Men för Akademikernas a-kassa har förändringen blivit en vinstlott.

– Det är för att vi har så låg arbetslöshet, säger a-kassaföreståndare Katarina Bengtson Ekström.

Och att det är pengarna som styr visar statistiken tydligt. Samtliga a-kassor utom en, Akademikernas, har i dag en dyrare avgift. Ingen a-kassa, även här är Akademikernas undantaget som bekräftar regeln, har återhämtat sig i antal medlemmar från raset i början.

Dessutom har försäkringen ersättningsmässigt blivit sämre och reglerna hårdare. Statistiken från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen visar att betydligt mindre ersättning betalas ut i år jämfört med 2007 trots att arbetslösheten då var väsentligt lägre. Det främsta undantaget är IF Metall.

Inte ens regeringen hade räknat med det. Det blev en hel del pengar ”över” jämfört med vad som var budgeterat.

Fast det faktum att det blivit svårare att få ut pengar ur försäkringen begriper inte den stora massan, tror statsvetaren Karl-Oskar Lindgren vid Uppsala universitet och som forskar om a-kassan.

– Jag tror inte det slår mot viljan att vara med i a-kassan eller inte, säger han.