Privatiseringen av apoteken kommer att leda till att mellan 1 000 och 2 000 jobb går förlorade. Det handlar om att vinsterna ökar och att apotekskundernas köpkraft minskar, enligt Roland Spånt, TCO:s tidigare chefsekonom.

LO-Tidningen har tidigare skrivit om att vinsternas andel ökar på lönernas bekostnad. Det är en utveckling som pågått sedan slutet på 70-talet och den sker i alla industriländer. En effekt av detta är att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Hans resonemang är att löner i större utsträckning används till konsumtion än vad vinster ger upphov till investeringar. Vinsterna används allt mer till bonusar, optioner och återköp av aktier än till forskning och investeringar.

Det är Roland Spånt som lyfter fram privatiseringen av apoteken, som ett exempel på att ökade vinstandelar leder till högre arbetslöshet.

När det gäller apoteken bygger Roland Spånt sitt resonemang på Häggslundstian, som är en prismodell för att locka investerare att köpa apotek. Den innebär att apoteken får lägga på tio kronor på priset på varje förpackning av läkemedelskopior. Det leder till en ökning av intäkterna med 500 miljoner kronor per år för apoteken.

De ökade vinsterna kommer i stor utsträckning att hamna i skatteparadis, eftersom apoteken numera till stor del ägs av riskkapitalbolag. Vinster kommer då inte beskattas och de som tar hand om pengarna har ett helt annat konsumtionsmönster än vanliga löntagare, säger Roland Spånt.

Resultatet blir att både offentliga och privata jobb försvinner. Skatteintäkterna minskar och det leder till färre arbeten i offentlig sektor. Samtidigt minskar apotekskundernas köpkraft till följd av att medicin blir dyrare och det medför också färre arbeten. Roland Spånts bedömning är att det handlar om mellan 1 000 och 2 000 förlorade arbeten till följd av privatiseringen av apoteken och prishöjningen.

På socialdepartementet finns ingen som helst förståelse för Roland Spånts hållning. Joakim Pettersson, ansvarig politisk sakkunnig på departementet, säger att han inte kan förstå Roland Spånts uppfattning som något annat än ett försök att misskreditera en väldigt lyckad reform.

Joakim Pettersson pekar på att apoteken blivit fler, öppettiderna förbättrats, servicen och tillgängligheten blivit bättre. Och efterfrågan på arbetskraft har ökat i apotekssektorn.

I sitt skriftliga svar skriver han också att de nya ägarna betalar skatt i Sverige samt att de ökade intäkterna för apoteken finansieras av sänkta priser på läkemedel vars patent gått ut och det innebär att statens kostnad blir densamma som tidigare.

Lars Reje har utrett privatiseringen av apoteken för regeringens räkning. Han vänder sig mot den prismodell regeringen fastnat för. Lars Reje vill att apoteken själva i förhandlingar ska få pressa priserna på läkemedel. Han tycker dessutom att det är onödigt att låta apoteken lägga på tio kronor för varje förpackning utbytesmedicin för att locka till sig köpare. Även utan detta fanns det många som var intresserade av att köpa apotek.

Lars Reje har svårt att ta ställning till Roland Spånts resonemang om mellan 1 000 och 2 000 förlorade jobb. Han säger dock att fler apotek kommer öppnas och då får fler jobb samtidigt kommer mer industriella ägare kunna se till att personalen används mer effektivt.

Fakta

Apotek Hjärtat ägs av riskkapitalbolaget Altor och är den största apotekskedjan vid sidan av statliga Apoteket AB. Även Medstop och Vårdapoteket ägs helt eller delvis av riskkapitalbolag. Kronans droghandel ägs huvudsakligen av finska Oriola-KD Corporation. DocMorris har ytterst tyska ägare – Celesio AG.