– Signalerna är allvarliga. Personalen är stressad. De hinner inte ta sina raster och matuppehåll. Det är viktigt att sitta ner och få återhämtning. På sikt finns uppenbar risk för ohälsa, säger Monica Engström, arbetsmiljöinspektör.

Under hösten har Arbetsmiljöverket gjort drygt 200 inspektioner för att granska hur sjukhusen hanterar överbeläggningar. Ofta finns övergripande strategier för att hantera att fler patienter tas emot än vad det finns platser. Men Arbetsmiljöverket har ändå funnit att sjukhusen inte gör tillräckligt för att förebygga arbetsmiljöriskerna.
– De riskbedömningar som görs i dag riktar sig i stor utsträckning mot patientsäkerheten, samtidigt glöms arbetsmiljöriskerna bort, säger Monica Engström.

Besparingar slår också mot arbetsmiljön.
– Neddragningar av vårdplatser och personal har lett till att det sammantaget blir en besvärlig situation, säger Monica Engström.
På flera håll finns platser för överbeläggningar som används så flitigt att Arbetsmiljöverket anser att de platserna snarare är att betrakta som ordinarie. Men vid överbeläggningar kan patienter också läggas i kontor eller i andra utrymmen där rätt utrustning saknas. Eller placeras som satellitpatienter på andra avdelningar.
– Där är det inte säkert att man vet hur patienten ska behandlas. Det blir mycket ring och spring. Allt skapar stress hos personalen, säger Monica Engström.

Jobbet blir också tyngre av att många patienter är multisjuka och har stort vårdbehov. Risken för fellyft ökar.
Arbetsmiljöverket har även funnit att flera sjukhus tar in extra läkare som gör att operationsköer kortas och flödet av patienter ökar.
– Men sjukhusen tänker inte på konsekvenserna för övrig personal. För dem blir det ett arbetsmiljöproblem.
Nu kommer Arbetsmiljöverket ställa krav på att sjukhusen tar fram förebyggande strategier för att undvika överbeläggningar. Och krav på riskbedömningar ska göras om överbeläggningar ändå uppstår. I vår ska den nationella tillsynen av akutsjukhusen vara avslutad.