– På alla jobb måste man kunna resa sig och sträcka på kroppen varje halvtimme, anser Mai-Lis Hellenius, professor vid hjärtkliniken dit patienterna kommer för att ändra livsstil.

”En miljon svenskar har dold sjukdom”, ropar den ena kvällstidningen från sina löpsedlar (det visar sig handla om högt blodtryck). ”Blåbär kan stoppa flera allvarliga sjukdomar”, svarar konkurrenten. En stor morgontidning manar till försiktighet med solandet, ”malignt melanom har femdubblats”, en något mindre manar oss att äta omega 3.

I floden av larm, råd och rön är det lätt att tappa bort sig. Vad är verkligt viktigt att tänka på om vi vill hålla oss friska, och vad kan vi strunta i?

Mai-Lis Hellenius sätter ohälsosamma matvanor på andra plats över farligheterna. Hon bekymrar sig för den nya trenden att äta mycket fett.

Foto: Leif R Jansson

LO-Tidningen bad Mai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska institutet i Solna, att ta ut kursen. Hon har arbetat i 25 år med att förebygga hjärt- och kärlsjukdom, varav de tre senaste på livsstilsmottagningen vid Karolinska sjukhusets hjärtklinik.

– Oftast vet man bäst själv vad man behöver ändra på, säger Mai-Lis Hellenius. Stanna upp och tänk efter, så kommer det.

Det finns alltså ett svar för var och en, betonar livsstilsprofessorn. För storrökaren är cigaretterna den största hälsorisken, för alkoholisten är det spriten. Men ombedd att se Sverige som en enda patient rangordnar hon, lite motvilligt, riskfaktorerna så som i listan här intill.

– Bristen på rörelse är det största problemet. Bara en liten, liten klunga rör sig så mycket som vi borde, säger Mai-Lis Hellenius.

Tillräckligt – det är minst 30 minuters måttligt intensiv rörelse om dagen, till exempel rask promenad. Vid ett tillfälle, eller uppdelat på två eller tre pass.

– Rör du dig mer ger det bättre effekt på hälsan, tillägger Mai-Lis Hellenius. Motion är en dundermedicin som hjälper mot nästan allt: hjärtinfarkt, diabetes, stroke, depression, stressymptom, ryggont, sömnsvårigheter… Och den är nästan fri från biverkningar.

Men bara regelrätt motion räcker inte. Nyligen har forskare i USA, Kanada och Australien visat att stillasittande är en hälsofara i sig, som inte kan kompenseras med några svettiga motionspass i veckan. Att minska det rena stillasittandet är därför lika viktigt som att motionera i vanlig mening.

– Tack och lov räcker det att bryta av med en ganska kort paus, säger Mai-Lis Hellenius. Res på dig, exempelvis varje halvtimme. Sträck på kroppen, och gå gärna lite. Det ökar energiförbrukningen dramatiskt.

Hon anser att alla med stillasittande jobb bör ha möjlighet till sådana avbrott. Se över ditt arbete och fundera på om du kan stå upp då och då, till exempel när du talar i telefon, uppmanar hon. Chaufförer bör få stanna och gå ett varv runt bilen.

På andra plats på listan hamnar maten. Av alla livsstilsfaktorer är det den mest trendkänsliga. I Sverige ges drygt en ny kokbok ut varje dag.

– Svenskarna tog till sig fettbudskapet på 1970- och 1980-talet, säger Mai-Lis Hellenius. Det hade stor effekt på våra blodfetter.

– Nu förundras omvärlden över hur vi har börjat äta mer animaliskt fett igen. I vårt jobb möter vi folk med blodfetter som vi inte sett sedan 1980-talet.

Budskapet att smör, ost, bacon och entrecote innehåller ”naturligt” fett och kan ätas i fri mängd har varit lättsålt, konstaterar Mai-Lis Hellenius.

– Men jag är optimist. Sverige är ett litet land där trenden snabbt kan vända.

Farligt lättsålt är även påståendet att lite alkohol är nyttigt. Mai-Lis Hellenius är inte helt glad åt det, och manar till försiktighet.

– Den positiva effekten gäller bara hjärt-kärlsjukdom, och bara om man dricker små mängder: ett glas vin om dagen för kvinnor, ett och ett halvt eller högst två för män. Det blir lätt mer, och då är effekten i stället negativ.

Alkohol och tobak hamnar ändå först på fjärde plats på professorns lista (tobak därför att såpass få svenskar röker). Tredjeplatsen kniper i stället stressen, som kan leda till allvarliga tillstånd. En depression kan vara livshotande.

– Stress är den riskfaktor som engagerar mest när patienterna på livsstilsmottagningen diskuterar i grupp, säger Mai-Lis Hellenius. Alla har upplevt stress, alla känner igen sig. Men vi är olika känsliga för stressen.

Råd om livsstil blir lätt hurtiga och moraliserande. Det vill Mai-Lis Hellenius undvika. Hon betonar att mycket bestäms av arvet, och är kritisk till fixeringen vid kroppsvikt. Forskningen visar att det är sundare att vara rund och rörlig än smal och stillasittande.

Också det sociala arvet väger tungt. Sjukdomarna är orättvist fördelade, och till en del beror det på att högutbildade och välavlönade äter bättre, röker mindre och motionerar mer.

– Men när människor väl får hjälp utjämnas skillnaderna, säger Mai-Lis Hellenius. Jag är optimist. Min erfarenhet är att vanor går att ändra.