Orättvist bidrag till friskvård

Nästan åtta av tio tjänstemän får friskvårdsbidrag, det vill säga ekonomiskt bidrag av sin arbetsgivare för att motionera på fritiden. Samma sak gäller knappt sex av tio arbetare, enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av LO-Tidningen.

Friskvårdsbidraget ska uppmuntra personalen att göra insatser för den egna hälsan, som att motionera eller att sluta röka. Om de anställda mår bättre kan de hålla sig friskare och prestera bättre på jobbet, är tanken.

Flera undersökningar, bland annat från LO, visar att arbetare som grupp har sämre hälsa än tjänstemän och att de löper större risk att skadas på jobbet.

Men det är ändå tjänstemännen som har bäst tillgång till friskvårdsbidrag.

– Skillnaden är stor och det är givetvis orättvist, särskilt eftersom arbetare har ett större behov av friskvård då de har sämre arbetsmiljö med tunga lyft och annat som sliter, säger Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande.

Hon tycker att friskvårdsbidrag är bra, eftersom de kan få anställda att ta bättre hand om sig själva. Men hon betonar att de aldrig kan ersätta arbetsmiljöarbetet.

– Friskvård är bara ett komplement till arbetsmiljö. Om man inte är tydligt med det finns risken att ansvaret läggs över på individen, som borde ha tränat mer, när det absolut viktigaste för en god hälsa i arbetslivet är arbetsgivarens ansvar att för att arbetsmiljön är bra.

De flesta anställda i Sverige, 67 procent, får bidrag av sin arbetsgivare för att träna, enligt undersökningen. Även om Ulla Lindqvist tror att andelen har växt de senaste åren tycker hon att den borde vara ännu större.

– Och så borde fördelningen vara rättvis. Inte bara mellan tjänstemän och arbetare, det brukar också vara stora skillnader mellan olika branscher och mellan stora och små företag.

Det finns också skillnader i hur mycket arbetsgivarna ger i friskvårdsbidrag. Det kan handla om allt från några hundralappar till flera tusen. Och även på den punkten drar tjänstemännen vinstlotten.

Det vanligaste är bidrag på mellan 1 000 och 2 000 kronor per år. Det får mer än hälften av tjänstemännen med träningsbidrag och närmare hälften av arbetarna.

Drygt var tredje arbetare får dock mindre än 1 000 kronor, medan bara var femte tjänsteman får så lite.

Av tjänstemännen som får friskvårdsbidrag har var tredje dessutom möjlighet att träna på arbetstid under en så kallad friskvårdstimme. Samma möjlighet har var femte arbetare som fått friskvårdsbidrag.

LO-Tidningens undersökning har genomförts oktober i år då Sifo ställde frågorna om friskvård till sammanlagt 1 088 anställda.