Foto: Jeff Gentner

Små chanser att få jobb. På randen till utförsäkring ur a-kassan. Läget är kärvt för miljontals långtidsarbetslösa i USA.

– När jag förlorade jobbet i december hade jag inte en tanke på att det skulle ta så lång tid att hitta ett nytt. Fyra månader, kanske ett halvår – men aldrig så här länge, säger Avery Ferguson.

Över tio månader har gått sedan han fick gå från ett callcenter i Danville, Virginia. Han har aldrig tidigare varit arbetslös längre än ett par månader.

– Förr trodde jag att arbetslösa var folk som inte ville jobba. I dag är det inte så.

Uppsägningen från hans förra arbetsgivare, efter 16 månader, kom inte som någon överraskning. Arbetsplatsen har dåligt rykte och personalomsättningen är hög.

– På slutet var det folk som fick sluta varenda dag. Jag trodde aldrig att jag skulle bli kvar. Men när jag flyttade hit till Danville var callcentret ett av få ställen som anställde folk, berättar Avery Ferguson.

Efter en skilsmässa där ex-frun flyttade hem till deras uppväxtstad ställdes han inför ett val. Antingen stanna i Maryland och ha fem timmars bilresa till barnen – eller flytta efter.

Han valde sönerna och Danville. Till en början flyttade han in hos sina föräldrar. Lönen räckte inte till att skaffa bostad åt honom och äldsta sonen. Och sedan han blev arbetslös har en egen lägenhet inte varit att tänka på – så han bor kvar.

– Ingen kan leva på a-kassan. Det går bara inte att få ekonomin att gå ihop. Jag får mindre än hälften av vad jag tjänade förut. Om det inte vore för min familj vet jag inte hur jag skulle klara mig, säger Avery Ferguson.

Ännu kärvare var det i somras.

– Jag gick utan a-kassa i ett par månader. Jag jagade jobb, men det gick bara inte. Ett tag var jag förbannad på hela världen.

A-kassan i USA är begränsad till sex månader. Arbetsmarknadsläget har fått kongressen att i flera omgångar förlänga perioden, så att arbetslösa i vissa delstater kan få a-kassa i nästan två år.

Men i juni tog den tillfälliga förlängningen slut. Många långtidsarbetslösa förlorade då sin a-kassa, och först månaden därpå förlängdes perioderna igen. Om det blir ytterligare förlängning när frågan kommer upp igen kring årsskiftet är osäkert.

Långtidsarbetslösheten har i år nått rekordnivåer i USA. I september hade 6,1 miljoner amerikaner varit utan jobb i mer än ett halvår. Siffran var ännu högre i våras.

– Men den minskningen beror på att många gjort slut på sina a-kasseveckor och gett upp jobbsökandet. De få nya jobb som kommit räcker inte för att sänka arbetslösheten, säger Heidi Shierholz, ekonom vid Economic policy institute.

Bakom uppgången i långtidsarbetslösheten ligger finanskrisen, som har orsakat en djup och utdragen konjunktursvacka. Dessutom genomgår amerikanska näringslivet en hastig strukturomvandling, där vissa sektorer krymper medan andra växer.

Den höga långtidsarbetslösheten sätter USA:s arbetsmarknadspolitik på prov. Hörnstenen i politiken är att låg och tidsbegränsad a-kassa ska sätta press på folk att hitta jobb. Däremot lägger USA lite resurser på aktiva arbetsmarknadsåtgärder, som utbildning eller subventionerade anställningar till utsatta grupper.

– Politiken är dåligt anpassad för att bekämpa långtidsarbetslöshet, och landet har liten erfarenhet av det, säger John Schmitt, ekonom vid Center for economic and policy research.

Nationalekonomen Till von Wachter vid Columbiauniversitetet är mer diplomatisk.

– Det återstår att se hur väl lämpad politiken är. I dag är omfattningen av aktiva arbetsmarknadsåtgärder mindre och åtgärderna mera osammanhängande än i Europa. Dessa insatser kommer att behöva utökas om långtidsarbetslösheten främst orsakas av strukturomvandlingen, säger han.

John Schmitt tror dock inte att sådana satsningar är politiskt genomförbara.

– Det går knappt att få igenom extra medel till förlängd a-kassa. Att ovan på det få igenom den typen av åtgärder, som är betydligt dyrare, är knappast troligt, säger han.

I Danville ligger arbetslösheten på 12,4 procent. Staden dominerades länge av möbelindustrin, men på senare år har många av dessa jobb försvunnit. I deras ställe har högteknologiföretag flyttat in med arbetstillfällen som sällan går till lokalbefolkningen. På arbetsförmedlingen erbjuds Avery Ferguson och andra arbetslösa kurser i att söka jobb.

– Folk på arbetsförmedlingen har gett mig rådet att gå tillbaka till högskolan. Men hur ska det gå till? Jag har inte råd att vara utan jobb. Dessutom är det många som nyligen tagit examen som tvingas bo hos sina föräldrar, säger Avery Ferguson.

För honom återstår att fortsätta leta jobb. Antalet ansökningar som han skickat iväg närmar sig 100-strecket. Han får sällan något svar.

– De flesta jobb jag sökt betalar mindre eller lika lite som mitt förra. Några få betalar bättre. Det är nedslående att majoriteten av jobben som annonseras inte ens går att leva hyfsat på, säger Avery Ferguson.

Trots allt försöker han hålla modet uppe.

– Jag håller fast vid hoppet att det ska komma ett genombrott. Jag kan inte göra något annat. Visst finns det stunder då hoppet falnar, men jag måste vara envis.

Fakta

Politiska recept mot arbetslöshet i detta val

Arbetslöshet på 9,6 procent. Trög återhämtning. Högt budgetunderskott. Det är inte konstigt att väljarna pekar ut de jobben och ekonomin som viktigast inför kongressvalet nu på tisdag. De två partierna har var sitt recept:

Demokraterna har gjort stimulanspolitik till sin melodi. Fjolårets stimulanspaket är kronjuvelen och budskapet till väljarna är att läget skulle ha varit ännu värre utan paketet. Men entusiasmen inför stimulanser har falnat en aning. Inför valet hörs löften om mer blygsamma åtgärder som ytterligare infrastruktursatsningar och skattelättnader för småföretag.

Republikanernas valprogram doftar Reagan och Bush i repris. Partiet förklarar att stimulanspaket är bortkastade pengar.
I stället kan deras jobbpolitik sammanfattas så här: Sänk skatterna och minska krånglet. Utan att gå in på detaljer föreslår republikanerna också att den offentliga sektorn ska krympas och utgifterna skäras ned.