Billig högutbildad arbetskraft kan i framtiden komma till Sverige från Indien och Kina. Inte bara LO-yrken får då konkurrens. Frågan är hur Sverige och EU kommer att agera om hela arbetskraften får se sin löneveckling stanna av.

I senaste numret av Ekonomisk debatt presenterar Per Lundborg, professor i nationalekonomi, en studie om hur nya öppna gränser påverkar Riksbanken.

Hans tes är att utländsk arbetskraft kommer att hålla nere löneökningarna, vilket får till följd att inte heller inflationen ökar. Riksbanken behöver då inte höja räntan ens då ekonomin går på högvarv, är hans slutsats.

Men det innebär också en dyster framtid för löntagarna. Det betyder nämligen att lönerna inte kommer att öka även om företagen går bättre.

Ett stort inflöde av högutbildade från länder utanför EU, främst Indien och Kina, kan då leda till att lönerna på hela arbetsmarknaden hålls tillbaka medan företagens vinstandel ökar.

Det blir i så fall en utmaning inte bara för LO utan även för TCO- och Sacoförbund.

Naturligtvis finns det många frågetecken. Hur villiga är människor verkligen att lämna sina hemländer för att få en högre lön i Sverige och EU?

Men framför allt är frågan hur stillastående löner påverkar företagen på lång sikt.

Den drivande linjen i svenskt fackföreningsarbete har alltsedan 1950-talet varit att hålla uppe lönerna, också för att svenska företag ska gå så bra som möjligt i ett långt perspektiv.

Pressen blir då hårdare på företagen att hitta nya vägar att öka sina inkomster – genom bättre produkter eller bättre arbetsorganisation.

En invandring har mycket stora fördelar, inte minst för att minska effekterna av befolkningsutvecklingen.

En EU-rapport visade nämligen för några år sedan att inte ens en invandring på 40 miljoner människor skulle hindra den arbetsföra befolkningen inom EU att fram till 2050 minska med över 50 miljoner män- niskor.

Då skulle ett inflöde av arbetskraft inom alla yrken och specialistkompetenser göra att det aldrig uppstår några flaskhalsar då företagen alltid har tillgång till den kompetens de efterfrågar.

Men om lönerna samtidigt står stilla minskar den välståndsdrivande pressen på företagen att förbättra sin produktion och utveckla sina produkter, vilket på lång sikt har en mycket negativ inverkan på svenskt välstånd.

Svensk konkurrenskraft riskerar att försämras och företagen går på sikt därmed allt sämre.

Även ur ett företagsperspektiv är det alltså viktigt att löneutvecklingen hålls uppe.

Martin Klepke