– Det ser lättare ut att konstruera en obligatorisk a-kassa nu än när frågan utreddes 2007 – 2008, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i den nya socialförsäkringsutredningen.

I utredningens uppdrag, som regeringen skrev i våras, ingår att ”alla som har förvärvsarbetat och uppfyller arbetsvillkoret” ska ha ”rätt till en inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet”.

Samtidigt vill regeringen ha kvar de differentierade avgifterna – de som innebär att en hotellstäderska med hög risk för arbetslöshet betalar mycket mer för försäkringen än en akademiker med låg risk att förlora jobbet.

– När regeringen först talade om detta 2006 tänkte jag att den ekvationen inte går ihop, säger Irene Wennemo, som tills nyligen var chef för LO:s arbetslivsenhet.

Förslaget från regeringens första utredning av en obligatorisk a-kassa, som leddes av Sören Öhman och blev klar 2008, genomfördes heller aldrig.

Förslaget gick ut på att de som inte frivilligt gick med i någon av de ”vanliga” a-kassorna skulle tvingas in i en obligatorisk a-kassa med mycket hög månadsavgift. Det var politiskt omöjligt att genomföra.

– Men största hindret för Öhmans förslag var att det skapade höga trösklar för inträde på arbetsmarknaden, säger Irene Wennemo.

Unga som får sina första jobb, ofta visstidsanställningar, skulle tjäna tillräckligt mycket för att vara tvungna att betala till arbetslöshetsförsäkringen varje månad. Trots det skulle de i många fall inte ha rätt till ersättning från försäkringen, eftersom de inte uppfyller arbetsvillkoret.

– De skulle alltså tvingas betala för en försäkring de inte får, säger Irene Wennemo. Så kan man knappast ha det.

För att komma runt problemet behöver man kunna skilja ut dem som inte har upparbetat ett arbetsvillkor (och alltså inte har rätt till ersättning om de blir arbetslösa), så att de slipper betala för försäkringen. Det är tvekssamt om det går med dagens komplicerade regler kring arbetsvillkoret.

Men med ett system där arbetsgivarna redovisar lön och skatteavdrag för varje anställd månadsvis i stället för årsvis skulle det plötsligt bli möjligt.

Ett sådant system, så kallad månadsuppgift, har införts i Danmark och Holland, och Sverige kan följa efter. En statlig utredning om detta blir klar i april 2011, och att systemet blir verklighet är fullt realistiskt.

– Med månadsuppgift tror vi alltså att man kan koppla ihop rätt till ersättning från försäkringen med skyldighet att betala till den, säger Irene Wennemo, som tillägger att man samtidigt måste förändra arbetsvillkoret och anpassa det till månadsuppgiftssystemet.

Men det här löser väl inte problemet med att arbetare och akademiker skulle tvingas betala så olika avgifter för den obligatoriska försäkringen?

– Nej, svarar Irene Wennemo. Men i direktiven till Socialförsäkringsutredningen finns öppningar för att konstruera avgifterna till försäkringen annorlunda än i dag.

Irene Wennemo betonar att utredningen, som ska vara klar våren 2013, bara har börjat sitt arbete och inte kommer att låsa sig för några konkreta lösningar än på länge.

Det kommande året låter Socialförsäkringsutredningen fristående experter analysera olika frågor och ta fram diskussionsunderlag. Det gäller bland annat frågan hur arbetsförmåga och sjukdom ska bedömas, om socialförsäkringen ska göras fristående från statsbudgeten och vilken roll arbetsmarknadens parter ska spela.

För att fler sjukskrivna ska komma tillbaka till arbetsmarknaden är arbetsgivarnas och fackföreningarnas ansvar en ”extremt strategisk fråga”, enligt Irene Wennemo. Inför förhandlingarna om ett nytt huvudavtal diskuterade LO fördelar med att parterna tar ansvar för rehabilitering på arbetsplatserna, eftersom de har verktygen för att få det att fungera.

Socialförsäkringsutredningen gör nu ett nytt försök.

– Vi har talat med de fackliga centralorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna om detta. De ska bilda en referensgrupp, som rapporterar vilka problem parterna ser i sjukförsäkringen och rehabiliteringen.

• ”Ensidigt fokus på att a-kassan ska vara frivillig har tveksam nytta”