Ekonomer från alla läger efterlyser arbetsmarknadspolitiska satsningar. Men få väntar sig att regeringen överger den inslagna lågbudgetlinjen.

På tisdag ska regeringen lägga fram höstbudgeten. Efter en valrörelse där båda regeringsalternativen deklarerade sina löften väntas få nyheter.

Finansminister Anders Borg har låtit meddela att reformutrymmet är dryga 10 miljarder kronor under 2011 och alliansens valmanifest innehåller åtgärder för 12,8 miljarder. Därmed går regeringen emot statliga Konjunkturinstitutet som efterlyser satsningar på 25 miljarder redan nästa år. En som delar myndighetens uppfattning är LO-ekonomen Lars Ernsäter:
­

– Det finns anledning att utnyttja reformutrymmet tidigt. Flera faktorer i omvärlden talar för att den starka uppgången inte blir bestående. Vi riskerar att få bakslag. Att utnyttja utrymmet nu kan vara ett sätt att slå vakt om den starka konjunkturbilden, säger han.

Men Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, håller inte med.
­

– Svensk ekonomi är i dagsläget inte i behov av ytterligare stimulanser. I stället finns det skäl att spara på krutet, säger han.

Däremot vill Robert Bergqvist se arbetsmarknadsinsatser.

– Det är viktigt att få ner arbetslösheten, så att den inte biter sig fast, säger han.

En som stämmer in i ropen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder är Göran Zettergren, TCO:s chefekonom. Men hans förväntningar är lågt ställda.

– Några seriösa satsningar verkar inte ligga i korten. Den inslagna politiken ligger fast. Regeringen har hittills velat hålla nere utgifterna och valt den billigaste modellen med coachning och jobbsökaraktiviteter. Åtgärder som jag misstänker inte är så effektiva, säger Göran Zettergren.

Han hävdar att det i krisens spår finns ett stort behov av omskolning. Många industrijobb har försvunnit och lär inte komma tillbaka.

– Det som behövs är framförallt utbildningsåtgärder. Vi har sett alldeles för lite åtgärder för att bygga upp kompetens. Effektiv arbetsmarknadspolitik är dyr och där har regeringen tvekat, säger Göran Zettergren.

Arbetsmarknadsutbildning var tidigare en av de främsta åtgärderna för att underlätta omställningen på arbetsmarknaden. Men regeringen drog under förra mandatperioden drastiskt ned på den, och några signaler om betydande ökningar kommer inte från Rosenbad. Trots att regeringens eget finanspolitiska råd i flera år har kritiserat regeringen på denna punkt.

– Det finns ingen anledning att hålla arbetsmarknadsutbildningarna på en så låg nivå, säger nationalekonomen Lars Calmfors, ordförande i Finanspolitiska rådet.

Han anser att utbildningssatsningarna har varit för ensidigt inriktade på komvux, alltså yrkesutbildning i det reguljära utbildningssystemet. Komvux och traditionell yrkesutbildning bör inte ses som substitut för varandra utan som komplement. Båda behövs enligt Calmfors.

– De fångar inte upp samma grupper, eftersom de ekonomiska förutsättningarna är sämre för de flesta i komvux. Den utbildningen vänder sig också till icke arbetslösa. Valfriheten där har ett värde men kan också göra det svårt att styra folk till bristområden, säger Lars Calmfors.