De strippade kollektivavtalen dröjer.
– Vi har inte fått in ett enda än, säger Maria Nyman på Arbetsmiljöverket.

Trots att det gått ett halvår sedan Lavallagen började gälla har inte några utstationeringsavtal – strippade kollektivavtal – lämnats in till Arbetsmiljöverket.

– Riktlinjerna är klara inom kort, antagligen inom två veckor, förklarar Claes-Mikael Jonsson, LO:s chefsjurist.

Strippade avtal är en sorts avskalade kollektivavtal som är anpassade till EU:s utstationeringsdirektiv. De strippade avtalen anger den lägsta lönen och de minimivillkor som utländska arbetare har rätt till då de jobbar i Sverige.

Om ett fackförbund presenterar ett sådant avtal för ett utländskt företag kan det senare ta till konfliktvapnet om arbetsgivaren vägrar skriva på.

Innan några stridsåtgärder genomförs måste dock facket ha lämnat in ett strippat avtal till Arbetsmiljöverket. Att det tagit sådan tid för facken beror på att det krävs en del juridiskt finsnickeri.

– Kollektivavtalen har vuxit fram under 110 år och är i någon mån organiska produkter. Att göra ett destillat av de viktigaste bestämmelserna och samtidigt förhålla sig till EU-rättsliga krav som är mer än lovligt diffusa är inte helt lätt, säger Claes-Mikael Jonsson.

Trots att LO ännu inte är färdigt med sina riktlinjer ligger man långt före TCO och Saco med att ta fram strippade avtal.

Det har sina naturliga förklaringar.

Saco ser endast ett begränsat värde av dessa avtal. I akademikerförbundens kollektivavtal finns i regel ingen lägstalön angiven. Det innebär att facket inte kan använda sådana avtal för att gå ut i lönestrejker, däremot skulle avtalen i teorin kunna användas för att strejka för bättre arbetsvillkor.

Även inom TCO ses nyttan med avtalen som marginell. Unionen är det TCO-förbund som funderat mest över frågan.

– Jag tror att vi kommer att ta fram ett sådant avtal men jag är inte säker. Den 15 december är arbetsgruppen hos oss klar med sin utvärdering, säger TCO:s chefsjurist Martin Wästfelt.

Tanken var att de strippade avtalen skulle ge facken en möjlighet att ta till konflikter mot utländska företag som vägrar skriva på avtal. Än är det dock oklart om dessa avtal kommer att ha särskilt stor betydelse för fackförbunden.

Till och med de LO-förbund där låglönekonkurrensen från utländska företag är ett faktum är tveksamma.

Enligt Byggnads är det ett mindre problem med att få utländska företag att skriva på avtal. Det stora problemet är att se till att avtalen följs.

Fakta

Utstationeringsavtal
Utstationeringsavtal – strippade kollektivavtal – är en sorts avskalade branschavtal som har anpassats till EU:s utstationeringsdirektiv som reglerar villkoren för utländska anställda som jobbar tillfälligt i Sverige. De strippade avtalen ska motsvara EU-direktivets hårda kärna, som är den lägsta löne- och villkorsnivå som utländska arbetstagare ska garanteras.