– Den viktigaste utmaningen är hur man ska finansiera vård i särskilt boende för personer med demens på lång sikt. Om tio år kommer det behövas en stor nyrekrytering av personal, säger Anders Wimo, professor och demensforskare vid Karolinska institutet. Han är en av författarna till en rapport om hur vården av demenssjuka kommer att påverka världens ekonomier i framtiden.   

Idag lider 150 000 svenskar av demens. Den stora kullen av fyrtiotalister kommer att passera 80 år efter 2020.  Om inget dramatiskt sker inom vaccinforskningen kommer antalet dementa i Sverige att stiga explosionsartat till 215 000 personer tio år senare. Anders Wimo anser att nya system för dagligvård och anhörigstöd i hemmet är en nödvändig strategi för att avlasta vårdtrycket på demensboenden. Samtidigt ser han allvarligt på de nedskärningar som skett inom demensvården de senaste åren.  
– Även om jag tycker det finns en stor medvetenhet från politiskt håll har vi sett att platserna på särskilda boenden för dementa blivit färre. Det kan inte fortsätta. Nu har man tio år på sig att göra upp plan för att lösa den kommande utvecklingen. Men diskussionen måste börja redan nu, säger Anders Wimo.  

Idag kostar demensvården i Sverige 50 miljarder kronor per år. Ungefär 85 procent av vårdkostnaderna hamnar hos kommunerna. Enligt Anders Wimo kan Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för demensvård vara ett steg för att se till att vården blir likvärdig över hela landet.
– Demensvården är dyr eftersom man lever länge med en sjukdom som blir värre och kräver mer avancerad vård längre in i sjukdomsförloppet, säger Anders Wimo.