Botkyrkas röst räknas

Ahmad Azizi med en av kommunens affischer där en lokal rappare ska locka unga att rösta. Chansen att vinna en Iphone genom att göra bästa ”därför röstar jag-filmen” på Youtube är en annan metod för att locka förstagångsväljare till valbåsen.

Botkyrka har landets näst yngsta befolkning, högst andel invånare med utländsk bakgrund och ett av de lägsta valdeltagandena i landet. Den är också en av få rödgröna kommuner i Stockholms län. Men allt fler Botkyrkabor tar sig till valbåsen.

Varje dag passerar Botkyrkas makthavare receptionisterna Naciye Balci och Ann-Chatrine Eriksson. Bakom glasväggen i entrén till det mintgröna kommunhuset guidar de vilsna medborgare i frågor som rör allt från bygglov till val, skämtar med förbipasserande kommunalråd och har stenkoll på pappren som ska vidare.

– Politiker ute från kommundelarna kan komma in med kampanjmaterial som de ger oss. Vi ler, tackar och tar emot men håller oss alltid neutrala, säger Ann-Chatrine Eriksson.

Sinsemellan är de allt annat än neutrala. De pratar ofta politik, och står ungefär så långt man komma från varandra ideologiskt. De är rörande överens om att de inte är överens när det gäller politiken.

– Min bakgrund påverkar mig, jag är svensk men har invandrat som kurd från Turkiet och har sedan dess bott i Botkyrka i över 20 år. Den bästa politiken för invandrare är avgörande för mig. Har du någonsin träffat en invandrare som röstar på Moderaterna eller KD?

Det går ju liksom mot naturen, säger Naciye Balci.

– Jag som ensamstående tittar mycket på vad som är bra för mig som individ. Jag har fått mer pengar i plånboken i och med alliansen. Så jag ligger åt det hållet, säger Ann-Chatrine Eriksson.

Länge låg hon åt andra hållet. När Ann-Chatrine Eriksson fyllde 18 sa hennes morfar, ”stark sossepamp i Dalarna”: ”Det viktigaste av allt är socialdemokratin.”

– Jag sa ”ja morfar”. Och det gjorde jag i säkert 20 år. Jag tänkte att jag är bara en sketen liten arbetare och sossarna är bra för mig.

Hon säger sig förstå sin morfar, och tycker att socialdemokratin behövdes och gjort ett jättebra jobb. Men det var då.

– Jag var ensamstående med ett barn, jobbade deltid och det var jättefattigt hela tiden. Plötsligt kände jag att sossarna inte jobbade för mig som arbetare. Så jag prövade något annat.

Hon har inte bestämt sig än, men säger att hon är väldigt imponerad av Anders Borgs jobb under de senaste fyra åren. Och av statsministerns stil och framträdande.

– Han verkar sympatisk och det spelar roll hur de uppför sig och är. Dessutom tycker jag att Moderaterna har bra värderingar.

Men det var till Kristdemokraterna hon vände sig efter 20 år med socialdemokratin.

– Jag läste KD:s familjepolitik och tyckte den såg jättebra ut. Jag vet inte om det blev så mycket bättre, men jag kämpade på tills mitt barn var vuxet och klarade sig självt. I dag ser jag mer till mig själv.
Naciye Balci ser lite frågande ut.

– Jag bryr mig inte det minsta om vad politiker säger i tv eller hur de ser ut. Och vi tänker aldrig på familjepolitik eller hur många kronor jag får över. För mig, och även för mina barn som är födda i Sverige, kommer ideologi först. Det är därför vi är åt andra hållet, säger hon.

Det blir lite tyst inne i receptionen.

– Det är klart, säger Ann-Chatrine Eriksson fundersamt. Vi har levt så olika, jag är född och här där vi har det så bra.

– Precis, säger Naciye Balci. Jag kommer från ett land i krig, som förtryckte oss kurder och där människor dog varje dag. Kanske skulle jag tänka som Ann-Cathrine om jag vore född här. Men för oss blir frågor som demokrati och yttrandefrihet verkligen viktiga.

– Sådant som är självklart för oss, säger Ann-Chatrine Eriksson.

Rödgrönledda Botkyrka är landets mest internationella kommun. Över hälften av de cirka 80 000 invånarna har utländsk bakgrund. Dessutom har man Sveriges näst yngsta befolkning – medelåldern ligger på 37 år. Två tuffa utmaningar när det gäller valdeltagande, som är bland de lägsta i landet. 71 procent röstade i förra kommunvalet. 76 procent till riksdagen.

Bland annat därför finns Ahmad Azizi, demokratiutvecklare i kommunen, vars tjänsterum ligger fyra våningar upp från Naciye Balcis och Ann-Chatrine Erikssons reception med milsvidd utsikt över Södertörn.

– De flesta i majoritetssamhället vet hur man gör, man har gått till en vallokal flera gånger och det har blivit en tradition. Men hit flyttar folk från länder utan demokratiska processer. Då vet man inte exakt hur en sådan fungerar, säger han.

Vid förra riksdagsvalet nådde kommunen målet att öka deltagandet mer än ökningen i riket. Men att engagera människor handlar också om närvaro under själva mandatperioden. Här finns till exempel sex olika dialogforum, i vilka politiker fyra gånger om året träffar medborgarna ute i kommunen. Och vankas det politisk debatt får föreningar stöd att arrangera den. Det kan bli debatt blandat med mat, dans, musik, ledd av olika föreningsrepresentanter.

– Folk lyssnar mer på nära och kära. Därför blir det bättre att tillsammans göra aktiviteter snarare än att politiker och tjänstemän bjuder in till kommunhuset för att föreläsa om något som de själva bestämt. Det är oerhört viktigt att medborgarna känner sig involverade och att de själva bidrar.

Med dessa metoder ska Botkyrkas invånare kunna påverka såväl inför ett politiskt beslut som under genomförandet.

– Många här känner sig lite missnöjda och utanför systemet och tänker att röstande inte har någon betydelse. Det tar tid att känna delaktighet, säger Ahmad Azizi.

En som numera känner så är Elizabeth Abdulahad som gör rent borden efter dagens vegetariska lunchrusch på en restaurang i Fittja, en knapp mil norrut från kommunhuset. Hon har röstat tidigare också, men då har hon varit mer osäker kring varför hon valt som hon gjort.

– Jag är född i Syrien, där är det inte viktigt att rösta på samma sätt som här. Vi hade en president, och när han dog tog hans son över. Här i Sverige har det däremot betydelse. Det handlar om inflytande över mitt område, mina barn och vem som har ansvaret, säger hon.

I år har hon, efter att ha talat mycket med en kusin som är partipolitiskt aktiv, bestämt sig för att lägga sin röst på S.

– Min kusin tog upp det som är viktigast för mig. Jag är ensamstående med tre barn som går i skolan. Så en trygg skolmiljö, där det finns hjälp mot mobbning och görs fler utflykter är viktigast för mig.

För egen del tycker Elizabeth Abdulahad att jobbet är en viktig fråga. Helst vill hon inte betala så mycket i skatt, ”men det vill väl ingen”. Vad som händer om hon blir sjuk eller arbetslös har hon inte lagt vikt vid, eftersom hon inte känner sig drabbad. Hon återkommer till ”det viktigaste” – barnen.

– Närakuten flyttade för några månader sedan. Nu får vi åka till Huddinge. Det är jätteviktigt för mig att vi får tillbaka den.

Enligt valforskningen är svenskar fortfarande är ett ideologiskt röstande folk. Men ideologi är inget som påverkar Elizabeth Abdulahads röstande, säger hon. Ahmad Azizi, som utvecklar demokratin i Botkyrka, tycker att den spelar en allt mindre roll.

– Ideologi har tappat betydelse för politiken. Sakfrågor är viktigare.

Han vill inte gå in på hur han röstar.

– Det finns ju inga perfekta alternativ, men jag utgår från de frågor som blir viktiga de närmaste fyra åren. Jag fastnar inte i ideologi, eller ens block.