Deras vapenköp ger din pension guldkant

Foto: Christophe Archambault

Foto: Christophe Archambault
Burmas militärjunta med premiärsminister Thein Sein i spetsen (nummer två från vänster) firar arméns dag tidigare i år. AP-fonderna har investerat i företag som levererar vapen till juntan. För svenska fack är dessa investeringar en oroshärd.
– Vi vill naturligtvis inte att AP-fonderna investerar i företag som våldför sig på de fackliga rättigheterna. Det säger LO:s ekonomichef Kjell Ahlberg efter LO-Tidningens kartläggning av de statliga pensionsfondernas placeringar.
Som LO-Tidningen skrev förra veckan har de statliga AP-fonderna närmare en miljard kronor placerade i affärskedjan Wal-Mart, ett företag som aktivt motverkar alla försök att skapa facklig representation på sina arbetsplatser och som hittills inte har någon enda butik där det finns fackliga organisationer.
AP-fonderna har dessutom knappt en miljard kronor investerade i Toyota Motors trots att företaget tagits upp i AP-fondernas etikråd efter att de utpekats för att driva en antifacklig verksamhet.
För svenska fack är dessa placeringar en oroshärd, liksom de övriga oetiska placeringar som LO-Tidningen kunde skriva om förra veckan: Svenska pensionspengar placeras i företag som stöder diktaturen i Burma med vapen, och i företag som anklagas för att orsaka grova miljöskador eller är delaktiga i produktionen av kärnvapen.
– Det är alldeles självklart att AP-fonderna ska ta sociala och miljömässiga hänsyn, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
– Den policy som vi driver gentemot alla AP-fonder är att placeringarna ska ske utifrån ILO:s kärnkonventioner där det finns grundläggande fackliga rättigheter inklusive rätten att träffa avtal.
– Men jag vet att flera av AP-fonderna har inställningen att man inte ska förbjuda enskilda investeringar.
Bör inte ägaren, det vill säga staten, i så fall införa tydligare regler?
– Jag är inte så säker på det. Man ska vara väldig observant, men ibland kan det vara mer effektivt att påverka företag där man har investeringar än att peka ut företag som man inte ska investera i, säger Sture Nordh.
LO:s ekonomichef Kjell Ahlberg är mer tveksam.
– Eftersom vi inte placerar i företag som Wal-Mart, och eftersom vi anser att de företag man placerar i ska följa kriterier om arbetstagares rättigheter så tycker vi inte att det är bra.
Hur bör då staten styra AP-fondernas placeringar?
– Ur ett LO-perspektiv vill vi naturligtvis inte att AP-fonderna investerar i företag som våldför sig på de fackliga rättigheterna. Vi vill för övrigt inte att någon investerar i dessa företag, säger Kjell Ahlberg.
LO har själv inga direktplaceringar utan bara fonder för LO:s egna pengar. Det innebär att varje fond har etiska reglementen. Mot dem skannar fondförvaltaren företagen och plockar bort företag om det behövs, exempelvis Wal-Mart.
Skanningen sköts av de företag som LO:s förvaltare anlitar. Om en LO-ägd fond förvaltas av Nordea är det alltså Nordea som genom konsulter ska se till att LO:s placeringsreglemente följs.
Fungerar det bra?
– Ja, vi har ingen anledning att inte vara nöjda, säger Kjell Ahlberg.
När det gäller placeringar i tobaksbolag varierar reglementet från fond till fond.
Kommunal har tagit ett beslut om att inte placera i tobaksbolag vilket innebär att placeringar som LO gör tillsammans med Kommunal inte inkluderar några tobaksbolag.
– Men Livs organiserar ju tobaksarbetare. Då har vi svårt att exkludera tobak eftersom LO:s förbundsmedlemmar arbetar i branschen, säger Kjell Ahlberg.
Fakta
Reglerna för AP-fonderna
Ur Proposition 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet.
• Denna proposition styr än i dag AP-fondernas etiska arbete och lägger hela det etiska ansvaret på AP-fondernas styrelser. Samtidigt förbjuds AP-fonderna att ta etiska hänsyn om det påverkar avkastningen. Detta har riksdagen beslutat:
• ”Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning. (…)
• Femte fondstyrelsen har i sitt remissvar efterlyst en precisering och konkretisering när det gäller hur miljö- och etikhänsyn skall tas i förvaltningen och hur tungt dessa hänsyn skall väga. (…)
• Enligt regeringens mening bör det ankomma på styrelserna att själva organisera sitt eget arbete, vilket bland annat omfattar den interna ansvarsfördelningen i styrelsen för etik- och miljöfrågor.”