Resta lyckades inte sänka sopgubbarnas löner i Stockholm. I stället hyrde sopföretaget in personal från bemanningsföretaget GGX med lägre löner.

Nu riskerar GGX att förlora en miljon kronor på konkursen.

– Om jag inte får betalt kommer jag att stoppa jobbet, säger Gagik Harutunjan, driftschef på GGX.

Precis som Restas ordinarie personal jobbar GGX anställda med sophämtning i konkursförvaltarens regi. Mellan tio och tolv man från GGX jobbar åt Resta, enligt Gagik Harutunjan.

– De tjänar 20 000 kronor i månaden och över. Timanställda får 115 kronor i timmen. Jag har inte låga löner, förklarar han.

GGX anställda kommer från Armenien, Georgien, Lettland och Litauen. I juni sa Restas vd Jesper de Ruvo att han hade anställt fyra personer som rekryterats av GGX. Deras uppgift är att ta hand om de soprum som ger den ordinarie personalen mest i lön.

De jobbar på eftermiddagen när den ordinarie personalen har gått hem. De kör ett varv till i samma områden och tar hand om de tyngsta soprummen, de som ger mest i lön.

Det beror på att de ordinarie sopgubbarna jobbar på ackord efter en poänglista: ju mer sopor, desto högre lön. Deras löner blir lägre när andra tar om de arbetsuppgifter som ger mest.

I dag finns poänglistan bara kvar inom Stockholms stads gränser. Där tjänar sopgubbarna någonstans mellan 28 000 och 38 000 kronor i månaden.

I Malmö ligger lönerna
på ungefär 26 000 kronor i månaden. Även där brukar arbetsgivarna vilja pressa lönerna vid varje ny upphandling.

Stockholms stad har framfört misstankar om att Resta har använt svart arbetskraft. Resta har inte lämnat några klara besked när kommunen har frågat.

Gagik Harutunjan hävdar att GGX inte använder svart arbetskraft.

– Det är bullshit. Jag betalar skatt och använder inte svart personal. Av dem som jag använder har tre arbetstillstånd. De övriga har svenska personnummer, säger han.

Däremot har GGX inget avtal med Transport.

– Om jag stannar i branschen kanske jag skriver på ett avtal, men om jag inte får några pengar går jag över till byggbranschen och tar med mig mina anställda. Jag ska inte säga upp någon, uppger han.

Den 23 juni satte sig de ordinarie sopgubbarna utanför Restas huvudkontor i södra Stockholm i protest mot att de inte hade fått ut rätt löner. Det var efter den aktionen som Stockholms stad började hårdgranska sopföretaget.

Sopgubbarna skulle ha fått ut innestående löner med septemberlönen. Nu blir de blåsta på en del av pengarna till följd av konkursen. Det är framför allt sparad semester och komp som är i farozonen.

Det rör sig om 750 sparade semesterveckor, eller mer än två veckor per sopgubbe.

Konkursförvaltaren Odd Swartling har ännu inte hunnit gå igenom hur mycket innestående löner det rör sig om.

– Men jag föreställer mig att mycket av det här kan regleras av den statliga lönegarantin, säger han.

När det gäller misstankarna om svart arbetskraft står det ”inte direkt i lagstiftningen” att konkursförvaltaren ska utreda.

– Däremot är det min skyldighet att gå vidare om det har funnits någon brottslighet, förklarar Odd Swartling.