Massflykt från allt sämre försäkring

Närmare en halv miljon medlemmar har lämnat a-kassorna den gångna mandatperioden. De vill inte betala dyrt för en försäkring som de har allt mindre nytta av.

2007 inleddes en serie lagändringar, som har förändrat arbetslöshetsförsäkringen från alla håll.

Priset för att försäkra sig har höjts kraftigt. Samtidigt har ersättningen sänkts.

Dessutom har det blivit svårare att alls få ersättning. Hälften av de arbets­sökande hos Arbetsförmedlingen får i dag inga pengar från a-kassan.

Mot den bakgrunden är det inte konstigt att stora skaror har lämnat a-kassorna. Många studerande har exempelvis ingen anledning att vara med då avklarade studier inte längre ger rätt till ersättning. På samma sätt ser många sjuka och deltidsarbetande att det inte är lönt att försäkra sig.

Men har också a-kassorna själva ett ansvar? Förra hösten fick många arbetslösa vänta i månader på sin ersättning.

– Vi har klarat av de många regel­ändringarna och den höga arbetslösheten bra, svarar Åke Ljunggren, föreståndare för IF Metalls a-kassa. Problemet är att regeringen har gjort försäkringen oerhört komplicerad.

– Förr kunde vi beräkna ersättningen med schabloner. I dag måste våra handläggare gå igenom varenda dag den sökande har arbetat tolv månader bakåt i tiden, och begära kompletterande intyg från arbetsgivaren eller Försäkringskassan. Varje ärende tar oerhört mycket mer tid.

A-kassorna har tvingats bygga om sina system för utbetalningar åtminstone 15 gånger de senaste fyra åren. Det säger något om förändringstakten.

De nya reglerna har ofta kommit med mycket kort varsel – som vid det senaste årsskiftet, när tusentals långtidssjuka åkte ut ur sjukförsäkringen och hänvisades till a-kassorna. Julen 2009 visste a-kassorna inte vad som skulle gälla den 1 januari 2010.

Här är de viktigaste förändringarna sedan förra valet:

• Villkoren för att få ersättning har skärpts. Du måste ha arbetat i minst sex månader, och en månad ska innehålla minst 80 timmars arbete för att få räknas. Avslutade studier är inte längre grund för ersättning.
• Den högsta ersättningen är 680 kronor per dag (tidigare 730 kronor under de första 100 dagarna). Den högsta lön som ersätts med 80 procent vid arbetslöshet är därför 18 700 kronor i månaden. Därmed får bara tolv procent av alla heltidsanställda behålla 80 procent av inkomsten.
• Dag 1 till 200 är ersättningsnivån 80 procent, från dag 201 till 300 har den sänkts till 70 procent.
• Sju karensdagar har införts, i stället för tidigare fem.
• Beräkningen av ersättningens storlek har ändrats och baseras på de senaste tolv månaderna före arbetslösheten. Tidigare ingick bara månader med arbete i beräkningen, nu även månader utan arbete.
• Överhoppningsbar tid (till exempel på grund av sjukdom) har sänkts från maximalt sju till maximalt fem år.
• Deltidsstämplingen har begränsats. Möjligheten att kombinera deltidsarbete med ersättning från a-kassan har begränsats till 75 ersättningsdagar under en ersättningsperiod.
• Medlemmarna får betala mer för att vara med i a-kassan. Avgiften baseras på hur mycket respektive kassa betalar ut i ersättningar till arbetslösa. Avgiften är därför högre om du arbetar i ett yrke med stor risk att bli arbetslös. En akademiker betalar till exempel 90 kronor i månaden, en hotellstäderska 405 kronor. Detta ska ”stärka drivkrafterna för en ansvarsfull löneutveckling som inte leder till arbetslöshet”.
• En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, som den borgerliga alliansen gick till val på 2006, har utretts, men inte genomförts. Regeringens utredare föreslog 2008 att de som står utanför a-kassorna ska tvingas in med hjälp av höga avgifter, en politiskt obekväm lösning. Frågan utreds på nytt av den socialförsäkringsutredning som regeringen tillsatte i våras, och som ska bli klar 2013.

Så vill riksdagspartierna göra med a-kassan

LO-Tidningen har skickat samma frågor till samtliga riksdagspartier och de har fått möjlighet att svara med maximalt 200 tecken per fråga.

Ska a-kassan vara obligatorisk?

Moderaterna: Idén är bra, men vi har inte hittat tekniken. Regeringen har tillsatt en utredning som presenterar sina förslag 2013. Direktiven nämner fördelarna med nuvarande fristående arbetslöshetskassor.

Centerpartiet: Ja. Alla arbetande personer bör omfattas av en inkomsttrygghet vid arbetslöshet. Därför vill vi införa en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Folkpartiet: Ja, alla som jobbar ska ha skydd av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Det är en viktig trygghetsreform så att ingen hamnar på bar backe om han eller hon blir arbetslös.

Kristdemokraterna: Ja. Precis som alla löntagare omfattas av sjukförsäkringen bör också alla löntagare omfattas av en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Socialdemokraterna: Nej. Kopplingen mellan fack och a-kassa ska vara kvar. Det har varit bra för utvecklingen och tillväxten att den fackliga organisationsgraden har varit hög och att parterna på arbetsmarknaden har varit starka.

Miljöpartiet: Inte obligatorisk. Men vi vill utreda möjligheten till en sammanslagen arbetslöshets- och sjukförsäkring där någon form av arbetsvillkor kommer att finnas för ersättning vid arbetslöshet.

Vänsterpartiet: Nej, en dålig försäkring blir inte bra för att den är obligatorisk. Vad som krävs för att fler ska bli medlemmar är bättre ersättningsvillkor, inte tvångsanslutning till en dålig försäkring.

Hur ska ersättningen utformas?

Moderaterna: A-kassan ska vara en omställ­ningsförsäkring. Ordning i statsfinanserna kommer först, sedan välfärden, därefter kan vi titta på taket och avgifterna. Även oppositionen accepterar deltidsbegränsningen.

Centerpartiet: Samma utformning som i dag. Vi har under mandatperioden reformerat a-kassan till den inriktning som vi vill ha.

Folkpartiet: Det behövs någon form av grundvillkor, precis som i dag. Ersättnings­taket ska inflationsskyddas, och när det finns utrymme ska det höjas. På sikt bör taket ligga på samma nivå som i sjukförsäkringen.

Kristdemokraterna: Vi vill att taket i a-kassan höjs i takt med den årliga förändringen av prisbasbeloppet. Detta sker i dag inom övriga socialförsäkringar och innebär att dagpenningen inflationsskyddas.

Socialdemokraterna: A-kassan ska förbättras genom sänkta avgifter till cirka 80 kronor i månaden för alla. Taket ska höjas till 930 kronor per dag 2011 och 950 kronor per dag 2012. Ersättnings­nivån höjs till 80 procent.

Miljöpartiet: Ersättningsnivån ska vara 80 procent. Inkomsttak 25 575 kronor år 2011, ger 930 kronor per dag. Inkomsttak 26 125 kronor år 2012, ger 950 kronor per dag. I övrigt, total översyn av hela regelverket.

Vänsterpartiet: Taket ska höjas och indexeras så att 80 procent får 80 procent av sin tidigare lön under hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd (på sikt 90). 75-dagarsbegränsningen vid deltid ska bort.

Hur ska försäkringen finansieras?

Moderaterna: Med avgifter och skatter. Avgiftsdifferentieringen ska vara kvar. Vi har tydliggjort försäkringsmässigheten. Det förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt.

Centerpartiet: På samma sätt som i dag – genom statskassan och egenavgifter.

Folkpartiet: I en allmän försäkring är alla med och betalar. Det håller nere avgifterna. De exakta detaljerna behöver förstås utredas, så att systemet fungerar bra och rättvist.

Kristdemokraterna: Vi har inga planer på att göra några förändringar jämfört med i dag.

Socialdemokraterna: Arbetslöshetsförsäkringen ska vara solidariskt finansierad genom statliga anslag och rättvisa avgifter som medlemmarna betalar.

Miljöpartiet: Den enskildes avgift ska vara 80 kronor i månaden oavsett vilken a-kassa man tillhör. Resterande finansieras av staten.

Vänsterpartiet: Solidariskt via medlems- och arbetsmarknadsavgiften. Medlemsavgiften ska inte vara högre än 80 kr. Den orättvisa arbetslöshetsavgiften som orsakar differentieringen av medlemsavgifterna ska tas bort.