Säkrare att stå i kassan igen

Trenden har vänt. Rånen minskar. Under årets första sex månader polisanmäldes 429 butiksrån. Det är 23 procent färre än samma period förra året.

– Det är glädjande. Vi hoppas nu bara att det håller i sig så att den negativa trenden som varit verkligen är bruten, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handels.

Butiksrånen har ökat de senaste åren. Under 2009 polisanmäldes rekordmånga rån mot butiker, totalt 1 154 stycken. Förra året rånades därmed mer än tre butiker varje dag, men nu har trenden vänt. Under första halvåret polisanmäldes 429 rån, vilket är 129 färre än under samma period året innan.

Att rånen minskar kan ha flera orsaker. Martine Syrjänen Stålberg säger att Handels har hårdsatsat mot butiksrån i år. Hundra ombudsmän från hela landet har utbildats i säkerhetsfrågor. Förbundets avdelningar har drivit projekt om kontanthantering i butikerna och facket har lyft frågan i olika sammanhang.

– Jag tror att vi kan ta åt oss en del av äran då det varit mycket uppmärksamhet på problemet det senaste året. Även Arbetsmiljöverket och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel har bidragit, säger hon.

Men Dick Malmlund, säkerhetsansvarig på Svensk Handel, tror att den största förklaringen till minskningen är en annan.

– Visst har vi gjort mycket, men minskningen beror till största delen på att polisen har gjort ett effektivt arbete och satsat mycket. De har prioriterat butiksrånen i storstäderna och det märks direkt.

Ett exempel är den satsning Söderortspolisen i Stockholm gjort mot butiksrån, där polisen lämnat säkerhetsinformation till 350 butiker, och bjudit in dem till att bli säkerhetscertifierade enligt ett program polisen tidigare tagit fram med Handels och Svensk Handel.

Förra året begicks tolv procent av alla landets butiksrån i området, men hittills i år har antalet rån i Söderort mer än halverats i jämförelse med samma period förra året.

– Det har märkts en väldigt kraftig minskning, och nu får vi hoppas att det håller i sig, säger Dan Gustafsson, brottsförebyggare vid Söderortspolisen.

Han säger att det ännu är för tidigt att säga vad minskningen beror på, men han tror att informationen spelat roll, liksom att det varit mycket poliser i rörelse kring små närbutiker och andra butiker som ofta drabbas av rån.

Även om trenden går åt rätt håll sker det fortfarande nästan 17 butiksrån i veckan i Sverige. Många affärsanställda utsätts för skrämmande upplevelser som ofta leder till sjukskrivning och i värsta fall till att de aldrig mer kommer tillbaka till butiksjobb.

För att minska rånrisken kräver Handels att slutna kontantsystem används så att varken rånare eller personal kan komma åt pengarna i kassorna.

– Det är ett väldigt effektivt sätt. Gärningsmännen ser inte pengarna i kassan och det tar bort de oplanerade brotten helt, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Ett annat sätt att minska rånen är att minska kontanterna i butikerna genom att få fler att handla med kort. Även Dick Malmlund tycker att åtgärderna är effektiva, men han ser också problem. De slutna kontanthanteringssystemen kostar mycket att installera och han tror inte att kortbetalningar helt kan ersätta kontanter.

– Alla har inte och kan inte få betalkort. Vi kan inte stänga ute folk från att handla, och hur ska vi betala om vi köper saker privat av varandra om kontanterna försvinner? Ska vi alla ha varsin kortterminal?

Han säger att arbetsgivarna är helt överens med facket om vikten av att förebygga rån, men att det samtidigt finns en gräns för hur mycket handeln kan göra.

– Butiker måste vara tillgängliga. Vi kan inte bygga stängda fort, med stål, kameror och galler. Faktum är det kan få motsatt effekt. De få som missköter sig ska inte få förstöra för alla andra.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)