Unga med lindriga funktionshinder väljer bort stöd från myndigheterna.
Orsak: de vill inte klassas som annorlunda.
Det visar en studie från Högskolan Väst.

Forskarna har intervjuat 15 unga vuxna som har lindriga, intellektuella funktionsnedsättningar, (utvecklingsstörningar) och/ eller psykiatriska problem. I en del fall har deltagarna i studien även haft sociala problem. Några av slutsatserna är att gällande LSS-lag (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) kräver att det är de unga själva som ska söka hjälpen. För att få rätt hjälp krävs en diagnos, men problemet är att dessa personer kanske inte alltid vill ha en sådan. Främst eftersom en diagnos kan innebära att man även blir klassad som en person med avvikande identitet. Studien visar att de unga funktionshindrade ofta är väl medvetna om sina problem. Men de beskriver dem hellre som att de till exempel har problem med att lära sig vissa saker eller är stresskänsliga till exempel.

Bibbi Ringsby Jansson, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst, har varit med och genomfört studien. Hon efterlyser en attitydförändring bland myndigheternas anställda när det gäller bemötandet av denna grupp.

–Personalen borde lyssna mer på de ungas berättelser om sig själva och vad de själva säger att de vill ha hjälp med. De kräver att själva få vara med och definiera sina svårigheter, säger hon i ett uttalande.