De lokala löneökningarna uteblir i år eller blir högst marginella på många företag inom IF Metalls område. Risken är uppenbar att metallarnas reallön försämras i år trots att flera företag visar rekordvinster.

LO-Tidningens rundringning till IF Metall-avdelningar och klubbar över landet visar en spretig bild av de lokala löneförhandlingarna som startade i början av juni. För metallarna ser år 2010 ut att bli ett mörkt år, är den samlade uppfattningen.

Många får inget lokalt lönelyft alls utan får hålla tillgodo med det centrala avtalet som är 0,9 procent från 1 juni. Med en inflation på drygt en procent försämras reallönerna.

Det är decennier sedan som lastbilstillverkaren Scania i Södertälje vägrat ge ett enda öre utöver det centrala avtalet. Men i de löneförhandlingar som startade före semestern har arbetsgivaren sagt nej till lokala pengar. Och det är inte unikt bland företag som tillhör Teknikarbetsgivarna.

Eftersom det centrala avtalet börjar gälla först 1 juni har de lokala uppgörelserna skjutits fram till hösten på flera företag. Volvo i Göteborg är ett exempel. Där startar löneförhandlingarna efter semestrarna.

– Vi har varit full upptagna med att hålla bemanningsföretagen utanför och för att istället beta av företrädeslistan nu när både lastvagnar och personvagnar behöver fler i produktionen. Det blir tufft att få ut något lokalt, har jag förstått, säger Mikael Sällström, klubbordförande på Volvo i Göteborg.

– Min personliga uppfattning är att på ungefär 20 procent av företagen har medlemmarna fått pengar utöver centrala avtalet. De som fått ut något lokalt har fått mycket lite, säger Olof Långberg, ombudsman på avdelningen i Mora och andra orter i västra Dalarna.

Olle Winkler på IF Metall i Västerås har aldrig sett en så stor spridning mellan de som får löneglidning och de som inte får något alls.

– I Västerås har det varit lättare att få ut lokala löneökningar medan det är svårare att få ut något alls på orter som Eskilstuna och Sala, säger Olle Winkler som betonar att det ännu inte finns någon statistik att luta sig mot.

Risken är stor att reallöneökningen uteblir i år, anser Lars-Erik Axelsson på avdelningen i Arvika.

– Krisen har slagit hårt mot underleverantörer till fordonsindustrin här i Värmland. De har varit hårt pressade. Det tar ett tag innan de vaknar till liv. Väldigt många betalar endast det centrala avtalet, säger Lars-Erik Axelsson i Arvika.

Löneglidningen är oerhört liten, någon tiondels procent. Bara där det går att peka på att någon skaffat sig mer erfarenhet eller jobbat längre än tidigare har det gått att få ut mer i lön. Men de fullbetalda får nöja sig med det centrala avtalets 0,9 procent, uppger Micael Arnström på avdelningen i Halmstad.

– Avtalet med Teknikarbetsgivarna är inte reallönesäkrat. Och just på verkstadsföretagen är det svårast att få ut något lokalt, säger Micael Arnström som uppger att ungefär 40-50 procent av de lokala förhandlingarna är klara.

IF Metalls avtalssekretare Veli-Pekka Säikkälä har i tidigare intervjuer i LO-Tidningen gjort bedömningen att lönerna ökar med åtminstone ett par procent till genom så kallad lokal löneglidning.

– Jag tror inte det är en trend att företagen inte ger något utöver centrala avtalet. Men jag kan inte säga något mer förrän efter höstens körning av lönestatistiken, säger Veli-Pekka Säikkälä.