Fackens skadestånd<BR>till Laval ligger fast

Högsta domstolen har avslagit resningsansökan från Byggnads och Elektrikerförbundet. Därmed står AD-domen om att förbunden ska betala skadestånd till Laval fast.

– Det är ett oerhört märkligt beslut, säger Hans Tilly, ordförande för Byggnads.

I december i fjol beslutade Arbetsmarknadsdomstolen, AD, att Byggnads och Elektrikerförbundet skulle betala 200 000, respektive 150 000 kronor till det lettiska företaget Laval för att de använt sig av olagliga stridsåtgärder när man försatte arbetsplatsen i blockad 2004. Stridsåtgärden togs till sedan företaget vägrat skriva på ett svenskt kollektivavtal.

Men Byggnads och Elektrikerförbundet ansåg att AD:domen innehöll så grova fel att det fanns grund för en resning i HD. I resningsansökan framhåller fackförbunden att man följt svensk lag och gjort som lagstiftaren sagt, men ändå fick betala skadestånd.

Nu ifrågasätter Byggnads beslutet att inte bevilja resning i målet.

– Det här är en rättsosäkerhet som verkligen HD borde ta i, eftersom vi bara ha följt de beslut som AD tagit när det gällde om vi fick ta till den här blockaden. Man får ju en känsla av att AD och HD håller varandra om ryggen, säger Hans Tilly.

När Laval stämde Byggnads för otillåten stridsåtgärd till AD 2004 meddelade domstolen först i ett interimistiskt beslut att stridsåtgärderna var tillåtna. I ett senare skede kom AD fram till att man inte kunde avgöra om blockaden var ett brott mot EU:s regler. Inte förrän EG-domstolen klargjort tolkningen av EU:s lagstiftning i relation till den svenska.

–Trots att AD sagt att det är okej att fortsätta med stridsåtgärderna så blir förbunden ålagda att betala så pass stora skadestånd i efterhand, säger Susanne Lindberg, enhetschef för arbetsrätten på LO-TCO Rättsskydd.

När EG-domstolens utlåtande kom 2007 fastslogs det att Byggnads krävt mer än man hade rätt till enligt utstationeringsdirektivet.

Byggnads och Elektrikerförbundet menar att det fanns en skyldighet för AD att begära förhandsbesked i frågan om huruvida det över huvudtaget finns en allmän rättsprincip inom EU-rätten som innebär att enskilda kan blir skadeståndsskyldiga för överträdelser av fördragsbestämmelser.

– Det förhandsavgörande som AD begärde in i början av tvisten handlar inte om sådan skadeståndsskyldighet, utan om huruvida blockaden och MBL var förenliga med EU-rätten eller inte, säger Susanne Lindberg.