Foto: Janerik Henriksson

Hon lyssnade till Palme och till nästan varje partiledares tal under 25 års tid. Nu är Karin Granér tillbaka i Almedalen, några månader innan hon fyller 90 år.

Det har gått elva år sedan hon var här senast och hon bor nu också i samma lilla hus intill Norderport där hon bott 21 av de 25 tidigare gånger hon varit här.

Mycket har ändrats och utbudet av arrangemang slår sändigt nya rekord. Men än större är skillnaden jämfört med 1968.

– Olof Palme stod på ett lastbilsflak och pratade. Det var ju så det började, att han höll tal då han ändå var på sitt sommarställe här på Gotland.

– Han hade större visioner och större vyer och ett internationellt engagemang och var alltid en fantastisk talare. Men numera är det nästan lika viktigt att lyssna till vad motståndarna säger.

Hur är de då, de borgerliga partiledarna?

– Nej, i år får de får knappt godkänt. Men jag märkte att både Reinfeldt och Björklund inledde med några helt vardagliga frågor. Det måste var en strategi de har bestämt sig för, så vi får se hur Maud Olofsson gör.

Huset vid Norderport delar Karin Granér med två kvinnor från arbetarkommun från hemorten Ljusdal. De nappade på Karins erbjudande och bokade flyg tidigt.

Ändå såg det i januari ut som om hela resan skulle behövas ställas in. Karin Granér ramlade utför en trappa och bröt båda handlederna.

– Det var just innan jag skulle presentera idén för repskapet i arbetarkommun, att vi borde åka hit flera stycken, men till slut gick det bra och nu är jag här.

Men hon poängterar att de alla betalar sin resa själva.

Karin Granér blev medlem i socialdemokraterna den 4 februari 1947. Hon jobbade som arbetsförmedlare och var mycket engagerad i sociala frågor. Några år var hon socialnämndens ordförande, hon satt också i dåvarande hemhjälpsnämnden och var med och startade hemsamaritverksamheten i Ljusdal.

– Jag satt i partiets valberedning i många år och redan fösta gången gav jag mig den på att få in minst en kvinna i varje nämnd. Det var verkligen ingen självklarhet på den tiden. Men jag lyckades, och jag fortsatte att alltid arbeta för jämställdhet.

Till arbetarkommuns hundraårsjubileum i Ljusdal instiftades också ”Karin Granér-priset” som ska tilldelas den eller de som gjort något förtjänstfullt inom omsorgsfrågorna.

Det första priset, utdelat den första maj i år, tilldelades personalen på ett stödboende för funktionshindrade.

Och engagemanget fortsätter.

I Almedalen ska hon nu gå iväg på det ekonomiska seminariet ”Bakom krisens siffror”, ett samarrangemang av LO och PTK och kvällen tillbringar hon med mingel på socialdemokraternas kombinerade föreläsnings- bar- och restauranglokal ”Hamnplan 5”.

Hur blir då nästa år?

Nej, inget är bestämt. Karin Granér vill vänta och se, åtminstone några dagar. Men kanske det blir som tidigare när hon lämnade Gotland. Huset vid Norderport var redan vid avfärden bokat till samma vecka året därpå.