Starka parter på arbetsmarknaden, en fungerande svensk modell och kollektivavtal är enligt finansminister Anders Borg orsaken till att Sverige har klarat sig bra genom krisen.

Likt statsminister Fredrik Reinfeldt fokuserade Anders Borg starkt på traditionella socialdemokratiska sätt att uttrycka sig när han i dag i Almedalen presenterade en mycket stark prognos för svensk ekonomi under de närmaste fyra åren, åtminstone i jämförelse med andra krisande europeiska länder.

De flesta siffror har förbättrats sedan Finansdepartementets senaste stora prognos i september 2009.

Arbetslösheten blir visserligen fortsatt hög, 8,9 respektive 8,4 procent under 2010 och 2011, men det är ändå en halv procentenhet lägre än tidigare beräkningar.

Sysselsättningen ökar med 0,7 och 1,2 procent de närmaste åren, även det några tiondelar bättre än vad finansdepartementet tidigare trott.

– Det betyder att vi sammantaget tror på 290 000 fler sysselsatta än vad vi trodde i september, säger Anders Borg.

Det ger också inkomster till staten och prognosen för statskassan förstärks med totalt 50 miljarder kronor de närmaste åren.

Som förklaring lyfte Anders Borg fram den svenska modellen.

– Vi står för en förstärkt arbetslinje, men i kombination med en stark social grundtrygghet där vi har en bas av kollektivavtal, högt anställningsskydd och starka parter på arbetsmarkanden.

– Länder som har lyckats bra i krisen, Sverige, Tyskland, Finland och Danmark, har alla en snarlik politik medan länder som USA och Danmark, med sämre anställningsskydd, har lyckats betydligt sämre.

Men en prognos är en prognos. Liksom andra bedömare varnar även Anders Borg för betydande internationella risker när länder i Europa plus Japan och USA nu står inför stora statsfinansiells underskott.

I Sverige har krisen också slagit olika mot olika grupper. De med låg utbildning har drabbats betydligt hårdare än andra.
När arbetsmarknaden återhämtar sig kan därför otillräckliga satsningar på arbetsmarknadsutbildning få stora konsekvenser, enligt LO:s chefekonom Lena Westerlund.

– Regeringens arbetslinje är inriktad på att öka arbetsutbudet, men utbildningsnivån är ett bekymmer.

När företagen behöver kvalificerad arbetskraft kan den låga kvaliteten på arbetsmarkandsutbildning därför orsaka flaskhalsar på arbetsmarknaden.

– Mer borde satsas på bra arbetsmarknadsutbildning som ger betydligt mer bättre utfall än jobbcoachning, säger hon.