Giorgos Papandreou

Foto: Petros Giannakouris

Greklands kris är en demokratisk kris och har mindre att göra med den offentliga sektorns storlek, hävdade den grekiska premiärministern Giorgos Papandreou under världsfacket IFS kongress i Vancouver, Kanada.

– Runt om i världen sägs det att Grekland nu får betala för sitt allt för omfattande välfärdssystem. Men det har fel, vi har inte ett för generöst välfärdssystem, sa den grekiska premiärministern som via videolänk talade till delegaterna på världsfackets IFS kongress.

– Krisen beror snarare på ett demokratiskt problem, fortsatte han.

Grekland var, enligt honom, den svagaste länken i det globala finanssystemets kedja.

Landets politiska och ekonomiska system var ineffektivt och konkurrenskraften låg. Men, enligt honom, berodde det inte på välfärdssystemet.

Giorgos Papandreou tog de nordiska länderna och Kanada som exempel på länder som lyckats förena en välutbyggd välfärd med stark konkurrenskraft. Men det finns en annan väg till ekonomisk framgång också, sa han.

Det är när länder stärker sin konkurrenskraft genom låga löner och svaga system.

– Men är det en tävling mot botten vi vill ha, undrade han retoriskt.

Giorgos Papandreou talade även om det stundande G20-mötet i helgen då världens 20 rikaste länder ska träffas för att diskutera den globala ekonomiska utvecklingen.

Han säger att det globala ekonomiska systemet har skapat mycket rikedom.

– Men det är en rikedom som är ojämlikt distribuerad. Och vem är det som kontrollerar de krafter som vi skapat? Det kontrolleras av ett fåtal, inte ett flertal sa han.

Han var kritisk mot aktörerna på finansmarknaden som, enligt honom, inte gav sig tid att ta tillräcklig hänsyn till de besparingspaket Grekland presenterat. Kraven på hårdare åtstramningar bara fortsatte.

Enligt Giorgos Papandreou är det ett problem att ekonomiska beslut fattas så snabbt medan det tar längre tid att fatta demokratiska beslut.

– På Wall street kan datorer matade med matematiska modeller stå bakom stora beslut som förändrar människors liv över hela världen.

– Vi måste reglera sådana system.

Den grekiska premiärministern delade världsfacket IFS krav på att införa en global finansskatt.

– Om vi tar ut en skatt på 0,05 procent på finansiella transaktioner kan vi bara i Europa få in cirka 240 miljarder euro som skulle kunna användas för att skapa nya jobb och göra en grön omställning av ekonomin och som kan bekämpa fattigdomen, sa han.