Inför valet 2006 lovade allianspartierna att de skulle minska det som de kallade utanförskapet. Enligt siffror som redovisades i SVT:s Rapport i början av juni har regeringen också lyckats med det.

Men LO-Tidningen kan visa att utanförskapet inte alls minskat, om man följer den definition som Moderaterna använde sig av i förra valrörelsen.

Fram till april i år hade utanförskapet i stället ökat med 44 000 personer jämfört med i september 2006.
Bakgrunden till de olika budskapen om vad som hänt med utanförskapet är att olika sätt att mäta ger olika resultat.

Rapport använde samma mått som regeringen själv lyfter fram, en metod som finansdepartementet började tillämpa först efter regeringsskiftet 2006. LO-Tidningen har i stället granskat det utanförskapsmått som Moderaterna använde sig av före valet 2006, men som de i dag tonar ned.

Arbetsmarknadsdepartementet räknar visserligen fortfarande fram det, men på Moderaternas hemsida har de gamla siffrorna försvunnit.

Finansdepartementets mått på utanförskap – det som numera sprids av regeringen – bygger på antalet ”helårsekvivalenter” i socialbidrag, a-kassa, sjukpenning, förtidspension eller arbetsmarknadsåtgärd.

En helårsekvivalent är en statistisk konstruktion. Det motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, men det kan bestå av att flera personers bidrag under kortare tid läggs ihop.

Med detta sätt att räkna har utanförskapet minskat med 165 000 personer mellan första kvartalet 2006 och första kvartalet i år.

Ett stort problem med detta mått är att det blandar äpplen och päron. Här finns till exempel alla de som är borta några dagar från jobbet för en influensa – som inte har ett dugg med utanförskap att göra – tillsammans med svårt långtidssjuka.

Måttet fångar heller inte in att färre i dag får ersättning från a-kassan därför att de inte längre har rätt till det. På samma sätt räknas inte de som utförsäkrats från sjukförsäkringen in i utanförskapet om de inte får a-kassa eller socialbidrag.

I det mått Moderaterna använde före valet – men nu talar tyst om – räknas öppet arbetslösa, personer i arbetsmarknadsåtgärder, de som är undersysselsatta och latent arbetssökande (de som vill arbeta, men inte sökt jobb), sjukskrivna och förtidspensionerade.

Jämför man då september 2006 med april i år har alltså antalet personer i utanförskap ökat med 44 000. Tar man i stället första kvartalen 2006 och 2010 är utanförskapet oförändrat, någon minskning har inte skett.

Men även Moderaternas gamla utanförskapsmått har brister. Framför allt fångar det inte upp dem som slås ut från arbetsmarknaden och sjukförsäkringen och får leva på socialbidrag (som i dag heter försörjningsstöd).

De senaste två åren har antalet socialbidragsmottagare ökat med 44 000 till sammanlagt 422 000.

Färre sjukskrivna och förtidspensionerade kan heller inte automatiskt tolkas som att utanförskapet minskat. Tvärtom kan en utförsäkring skapa nya problem.

Även om de båda utanförskapsmåtten visar olika resultat är de samstämmiga när det gäller den stora bilden: Utanförskapet på arbetsmarknaden har ökat under de här fyra åren medan antalet sjuka och förtidspensionerade minskat.

I april 2010 var strax över en miljon svenskar antingen öppet arbetslösa, i arbetsmarknadsåtgärder, undersysselsatta eller latent arbetssökande. Det är en ökning med 224 000 personer jämfört med september 2006.

Antalet med sjukpenning har däremot minskat med drygt 100 000 och antalet förtidspensionerade med 70 000.

Totalsiffran

Så många befann sig i utanförskapet enligt den definition Moderaterna använde 2006:
September 2006:
1 574 000
människor
April 2010:
1 618 000
människor
Ökning: 44 000