Olle Ludvigsson

I hjärtat av Bryssel, vid smala gränder och livlig trafik, återfinns Olle Ludvigssons nya bostad. Den forne fackklubbsordföranden på Volvo Lastvagnar har blivit en av 785 parlamentariker i kolossen EU.

Visst är det en omställning, säger han, både från Göteborg till Bryssel och från fackligt till politiskt arbete. Men många frågor är desamma och även jobbet på Volvo innebar många resor.

– Två saker fick mig att säga ja till det här uppdraget. Dels erfarenheten, jag har ju ändå jobbat fackligt i styrelsen för Volvo Lastvagnar i 26 år, dels vet jag efter alla dessa år att det alltid är lättare att påverka någonting om man är innanför grindarna än står där utanför, säger han.

Hans nya arbetsplats ligger på 14:e våningen i ett av de två hus som utgör EU-parlamentets stomme. Utsikten över Bryssel är storslagen, men ett tungt dis ligger denna dag över den ojämna blandningen av skyskrapor av stål och låga stenhus.

Nationaliteterna är många och i de långa korridorerna strömmar ständigt besökare och journalister. Intervjuer verkar pågå på varje våningsplan och även i trappor, hissar och på husets kaféer.

Kanske finns det skäl för att den största restaurangen i byggnaden utrustats med ilsket skrikande skyltar om att bara EU-parlamentariker har tillträde.

– Det första man får lära sig är att hitta i lokalerna, det är inte helt enkelt, säger Olle Ludvigsson.

– Därefter går väldigt mycket tid åt till att läsa in sig på alla frågor.

Liksom på Volvo är det ärenden om arbetsmarknaden som upptar det mesta av hans tid, med debattämnen som Lavaldomen och minimilöner.

– När det gäller Laval och utstationeringsdirektivet vill vi ju ha en ändring. Barroso (EU-kommissionens ordförande) går åt rätt håll när han säger att det inte ska kunna uppstå situationer som den i Vaxholm. Men det räcker inte med ord. Det måste till handling också.

– Och alla diskussioner om lönesättning färgas av att många länder har en fastställd minimilön. Vi vill i stället fortsätta värna om kollektivavtalen, men här finns det ett ganska stort stöd för lagstadgade minimilöner.

Olle Ludvigssons lägenhet är på 55 kvadratmeter och ligger en kvarts promenad från parlamentet. Det är en bra bostad, tycker han, som han tog över från den tidigare S-märka EU-parlamentarikern Jan Andersson.

– Och han var väl bara glad över att slippa bära ut möblerna.

Tre veckor i månaden arbetar Olle Ludvigsson i Bryssel. När parlamentet sammanträder får han åka en vecka till Strasbourg i Frankrike där han bor på hotell.

Varje fredag reser han hem till Göteborg.

Är det inte ensamt att vara borta från familjen så lång tid i sträck?

–  Nja, jag brukar springa på kvällarna och har en utmärkt löprunda i en park i närheten. Det är roligare än att sitta i lägenheten och stirra i taket. Men nu har det inte blivit så mycket springande de senaste dagarna. När jag var i Göteborg häromveckan ställde jag dumt nog upp i Göteborgsvarvet. Och fick något så fruktansvärt ont i fötterna!

– Men det har istället blivit en hel del jobb på kvällarna när jag inte har kunnat springa.

Det mesta av arbetet sker i utskotten. De sju partigrupperna ska försöka prata sig samman om en ståndpunkt, eller finna majoriteter som håller vid en omröstning i parlamentet.

– Ganska ofta blir det högt debattläge och mycket större motsättningar än i Sverige. Här finns ju ingen regering att försvara så det gäller att hitta nya politiska majoriteter från fråga till fråga. Ibland kan det bli ganska udda majoriteter som går ihop.

Därför är också debatten inom varje partigrupp viktig, liksom inom det egna partiet.

De fem svenska socialdemokraterna har regelbundna möten inför parlamentssittningar och omröstningar. 13 politiskt sakkunniga och andra tjänstemän servar dem.

Efter att Lissabonfördraget trädde i kraft har EU-parlamentet fått fler frågor på sitt bord. Och det får direkt inflytande över riksdag, landsting och kommuner i Sverige på än fler områden.

Men har verkligen svenska parlamentariker något inflytande på kolossen i Bryssel?

– Ja, det tycker jag absolut. Vi har haft en lång period i Sverige där vi fortfarande diskuterat om vi ska vara för eller emot EU. Nu är vi med och då måste vi också göra någonting bra av det, säger Olle Ludvigsson.