Aneta Wisniewski står i solskenet utanför arbetsförmedlingen i Skärholmen och väntar på sin tur. Hon blev arbetslös i oktober förra året när OK-macken i Hallunda, några stationer bort med tunnelbanan, gick i konkurs.

– Jag vill verkligen jobba. Det är deprimerande att gå arbetslös.

Agneta Wisniewski.

Foto: Janerik Henriksson

Hon söker tio, femton jobb i veckan – men på sju månader har hon bara blivit kallad till en enda anställningsintervju.

– Jag måste plugga vidare och skaffa en bra utbildning, resonerar hon.

I Polen pluggade hon ekonomi i två år efter gymnasiet. Det har hon ingen glädje av i Sverige.

Aneta Wisniewski kom till Sverige med sin man och sonen för tio år sedan. För fyra år sedan fick de en dotter.

Första jobbet var i en affär. Sedan följde fem år på macken. Där var det tidiga morgnar och sena kvällar – tider som inte passar med öppettiderna på dagis.

– Då tog min mamma hand om barnen, annars hade det inte gått.

Familjen bor i Alby, en förort i grannkommunen Botkyrka. Eftersom Aneta är arbetslös får dottern bara vara på dagis tre dagar i veckan och fem timmar per dag. Samtidigt kräver a-kassan att hon ska söka jobb på heltid.

Det är de arbetslösa småbarnsföräldrarnas moment 22.

– Men nu har jag fått veta att hon ska få vara på dagis på heltid från och med i höst, berättar Aneta Wisniewski.

Isa Merner.

Foto: Janerik Henriksson

Ett par hundra meter bort står pensionären Isa Mermer och vattnar växterna sin uteplats.

Han har både barn och barnbarn i Skärholmen, och sedan han slutade jobba åker han aldrig in till Stockholm.

–  Jag har inget där att göra. Allting finns här.

På torget sitter Britt-Marie Tallroth, Ragnhild Stamsäter och Matts Heijbel på en bänk i solen. Kvinnorna är enhetschefer på stadsdelsförvaltningen. Han är journalist och konsult. Tillsammans ska de dokumentera det arbete som kommunens anställda gör i vård, skola och omsorg.

– Vi ska visa vilket bra jobb de gör – hitta de goda exemplen och sprida dem.

Skärholmen är en del av miljonprogrammet och var färdigbyggt i slutet av 1960-talet.

– Det byggdes som ett framtidssamhälle, ett utopia, en stad i staden, minns Matts Heijbel.

1972 gjorde ”Skärholmsfruarna” livet surt för Olof Palme med sin protest mot höga mjölkpriser. Stadsdelen blev riksbekant på kuppen. Ett par år senare kom Ragnhild Stamsäter till Skärholmen som socialsekreterare.

– Det har förändrats alldeles oerhört sedan dess. Då fanns det knappt någon med utländsk bakgrund. Nu har vi en internationell miljö. Och en levande miljö. Här finns det liv, konstaterar hon med en gest mot folklivet.

Magneten ligger på andra sidan torget – Skärholmens inglasade shoppingcentrum, ett av de största i Stockholm och numera ägt av brittiska Boultbee.

Den borgerliga majoriteten i Stockholm sålde ett antal köpcentrum 2007 för över tio miljarder kronor.

Sedan dess har butikshyrorna chockhöjts och det inglasade torget har förvandlats från allmän plats till privat område. När LO-distriktet i Stockholm ville hyra en plats i centrum för en värvningskampanj sa ägarna blankt nej.

Förändringens vindar blåser i Stockholm.

Fakta

• Invånare: 32 547 (hela Stockholm 810 120).
• Andel invandrare: 62,2 procent (hela Stockholm 28,1 procent).
• Disponibel inkomst per familj: 333 600 kronor (hela Stockholm 511 400 kronor)
• Sysselsatta 20–64 år: 64,4 procent (hela Stockholm 76,7 procent).
• Andel med sjukersättning: 11,5 procent (hela Stockholm 6,7 procent).
• Andel med ekonomiskt bistånd: 8,0 procent (hela Stockholm 4,1 procent).
• Valdeltagande till kommunfullmäktige 2006: 65,3 procent (hela Stockholm 79,1 procent).
• Valresultat: Rödgröna 60,3 procent, alliansen 34,7 procent (hela Stockholm rödgröna 41,5 procent, alliansen 53,8 procent).

Källa: Usk, Stockholm

Siffrorna avser 2008