NOTIS. SM i poetry slam i Uppsala den 15 maj gav anledning att fundera över gränsen mellan talad och skriven poesi.

Teater Regina har övertagit Ofvandahls arrangörsroll i den anrika universitetsstaden, med en läktare för 240 personer. Dessutom en scen med proffsig högtalaranläggning.

Effekten har blivit att man fått en yngre publik, men det måste också sägas att rena fotbollsmentaliteten blandat sig in. Poeterna läktarhyllades av sin vänskapskrets.
Kvalitén var skiftande, men att laget från Malmö vann var begripligt. De hade med sin sarkastiska och verklighetsnära stil mycket att säga om kärlekens villkor liksom de från Göteborg, vars texter bars fram av politiska analyser.

Men: Var det poesi jag lyssnade till? Med den sceniska inramning Regina åstadkommit upplevde jag det mesta som stand up comedy. Där saknades ofta förtätning, bra poänger och ibland var ett väloljat munväder nog för publikens jubel.

Läge för uppryckning
Slutsatsen blir att poetry slam alltmer börjat gå nöjesindustrins ärenden, vilket skulle vara främmande för exempelvis Gunnar Ekelöf, som med fog kan sägas åstadkom skriven poesi. Flödet av ord lättade och dunstade iväg när jag kom ut från teatern.

Men Regina anordnar även uppläsningen Ordsprak i oktober där kvalitetskraven kommer att vara högre och dit internationellt kända poeter inbjuds. Alla har vi varit barn från början.

Ulf Nygren
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn