Den borgerliga regeringen har i flera steg försämrat ersättningarna från sjukförsäkringen. Direkt efter förra valet sänktes taket i försäkringen, åren därpå försämrades beräkningsgrunden för sjukpenninggrundade inkomst. Från och med i år gäller att många långtidssjukskrivna utförsäkras och förs till Arbetsförmedlingen för att delta i så kallad arbetslivsintroduktion.

Om det alls finns några jobb för de tidigare sjukskrivna har inte bekymrat regeringen. Åtgärden är motiverad av att staten vill spara pengar. Genom att sjukpeng ersätts med aktivitetsstöd sparar staten en slant. Omkring hälften av de som fördes över till arbetslivsintroduktion har redan förlorat mellan en tusenlapp och flera tusen kronor i månaden.

Om de inte återfår rätten till sjukpeng kan de råka ännu värre ut. Då kan de efter en tid hamna i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas och bara erhålla en ersättning om 320 kronor per dag.

Eftersom de nya reglerna innebär att en persons ”restarbetsförmåga”, om än så liten, ska prövas mot hela arbetsmarknaden finns en betydande risk att många hamnar i ren misär.

Man bör hålla i minnet att det här rör sig om personer som är mycket utsatta, medicinskt, socialt och ekonomiskt. Många av dem har haft hälsoproblem under lång tid. Att de med dagens höga arbetslöshet skulle lyckas ta sig längst fram i arbetslöshetskön är osannolikt, för de allra flesta helt omöjligt.

Hur absurt det nya regelverket fungerar har nyligen framgått av televisionens nyhetssändningar. En svårt skadad, rullstolsbunden svensk soldat från kriget i Afghanistan fick inte ut sjukersättning utan tvingades skriva in sig vid Arbetsförmedlingen.

Vad regeringen gjort är att i praktiken beröva ett stort antal sjuka deras rätt till sjukpeng och skyfflat över dem på en Arbetsförmedling som saknar förutsättningar att hjälpa dem.

Misslyckandet framgår också av den statistik som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen redovisat. Av alla de som utförsäkrades från sjukförsäkringen vid årsskiftet har bara 3,4 procent fått ett reguljärt arbete. Det är sannolikt jobb som de ändå skulle ha skaffat sig själva. Ytterligare 10 procent hade anvisats ett arbete med samhällsstöd, vid Samhall eller ett så kallat Nystartsjobb.

De allra flesta, 77,4 procent, är dock kvar inom något av Arbetsförmedlingens program. De har alltså varken fått ett samhällsstött jobb eller ett reguljärt arbete.

Vad de tvingas på är samtal med coacher och kurser i konsten att skriva ett CV.  Det handlar mer om trakasserier än om seriös arbetsförmedling.

Inom jobb-  och utvecklingsgarantin är individen närmast rättslös, antingen han kommer från tidigare sjukersättning eller från en längre periods arbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar handlar det i år om drygt 90.000 personer och nästa år väntas antalet öka kraftigt som en följd av att det blir fler arbetssökande med långa arbetslöshetstider.

Regeringens behandling av långtidssjuka och långtidsarbetslösa är skamlig. Det rör sig om personer som ofta har svåra arbetshandikapp och som knappt har pengar till mat och hyra. Den brutalt förnedrande behandling de nu utsätts för riskerar att knäcka många av dem för livet.