Det finanspolitiska rådet tonar ned kritiken i årets utvärdering av regeringens finanspolitik. För lite satsningar på arbetsmarknadsutbildning, en missriktad syn på ungdomsarbetslöshet och för många permanenta satsningar är dock kritik som kvarstår.

– Förra året ansåg vi att regeringen hade för lite av expansiv politik men regeringen återkom med satsningar i höstens budget, även om den borde ha varit tydligare med sitt stöd till kommunerna på ett tidigare stadium, säger Martin Flodén, professor i nationalekonomi.

Rådet är en myndighet tillsatt av regeringen som har till uppgift att syna regeringens finanspolitik.

Förvånade i fjol
Förra året var rådet överraskande kritiskt på flera punkter. I år finns även många lovord med.

– Nu ser det bra ut för de offentliga finanserna jämfört med många andra länder, säger Martin Flodén.

Statens finanser kommer att hamna något under målet vilket är helt acceptabelt, enligt Martin Flodén.

Smittvarning
Han varnar dock för smittoeffekter från andra länders usla ekonomi. Om det behövs finns då utrymme för nya tillfälliga satsningar för att hjälpa upp ekonomin.

Viktigt är dock att stöden blir tillfälliga krisåtgärder och inte permanentas.

Som LO-Tidningen tidigare har skrivit har sysselsättningen som helhet inte fallit så mycket som krisens djup skulle kunna orsaka.

Enligt finanspolitiska rådet har inte heller äldre personer eller utrikes födda klarat sig sämre på arbetsmarknaden under denna kris än under tidigare kriser.

Unga ger ny syn
Men en del grupper är mer utsatta, det gäller inte minst ungdomar, där rådet ger en delvis ny syn på arbetslösheten.

– Sysselsättningsfallet är kraftigare bland ungdomar än för andra grupper, men det är vanligt i lågkonjunkturer, säger Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi.

– Ungdomssysselsättningen är alltid väldigt konjunkturkänslig och ungdomar har klarat sig ungefär som vanligt.

Det är alltså inte ungdomsarbetslösheten som sådan som behöver extra åtgärder. Ungdomar blir lättare arbetslösa i en nedgång – men har också lättare att få jobb när det vänder uppåt.

Kompetensen avgör
Och när vi väl kommer upp ur krisen kan i stället kompetensen bli avgörande.

– Personer utan fullgjord gymnasieskola har den här gången klarat sig sämre än under tidigare kriser. Det kan alltså bli svårt för dem med låg utbildning, säger Helena Svaleryd.

Rådet efterlyser därför mer satsningar på arbetsmarknadspolitisk utbildning samtidigt som det anser att för mycket satsat på coachning på Arbetsförmedlingen.

Rådet är vidare som helhet positivt till jobbskatteavdraget men kritiserar förändringen i sjukförsäkringen som skapat ett krångligt reglerverk och genomförts med många misstag.

”Ofullständigt mått”
Att regeringen redovisat att utbetalningarna från ersättningssystemen har minskat som huvudsaklig inkomstkälla får också kritik. Rådets ordförande Lars Calmfors säger:

– Det är klart att man kan få ned summorna genom att inte betala ut dem, så det är helt klart ett ofullständigt mått.

Nedgången förklaras inte av arbetsmarknadsläget utan även av förändringar i ersättningssystemen.

Helena Svalefors säger:

– Dessa människor kanske i stället får leva på dem de bor med eller har tillgångar som man lever på. Det är något som är värt att titta närmare på.