Den italienske statistikern, matematikern och demografen Corrado Gini (1884-1965) skulle säkert ha varit stolt om han hade vetat att han skulle ge namn åt den mest kända måttenheten för graden av ojämlikhet.

Samtidigt skulle han nog ha suckat tungt. Gini var nämligen ingen radikal person. Tvärtom hyllade han klassklyftor och det auktoritära Italien, men det mått han konstruerade har blivit ett effektivt verktyg för de företrädare till vänster som vill påvisa orättvisor.

Naturligt eller destruktivt?

En annan italienare, filosofen Nobert Bobbio (1909-2004), hävdar just i den berömda essän ”Vänster och höger” (Destra e sinistra) att synen på jämlikhet mer än något annat skiljer högern från vänstern.

Medan högern betraktar ojämlikhet som något naturligt, anser vänstern att stora ekonomiska klyftor bryter sönder sammanhållningen i ett samhälle.

Den bästa måttenheten

Inget samhälle kan vara fullständigt jämlikt. Den politiska skiljelinjen handlar därför om graden av ojämlikhet. Men för att avgöra huruvida graden av ojämlikhet i ett samhälle ökar eller minskar behövs ett mått. Det är här Gini kommer in i bilden. I den ekonomiska debatten existerar flera förslag till måttenheter, men det som har fått störst genomslag kallas just för gini-koeffecient.

0=total jämlikhet

Måttet används vanligen för att visa hur inkomsterna är fördelade mellan vuxna medborgare i ett samhälle. Gini-koefficienten i ett samhälle kan variera mellan noll och ett. Noll innebär att det råder total jämlikhet och att alla medborgare har lika stora tillgångar. Ett innebär att alla tillgångar i ett samhälle finns hos en enda person, det vill säga maximal ojämlikhet.

Läs också: Grundkurs i jämlikhet (2): ”En bild av ojämlikheten”.

Läs också: Grundkurs i jämlikhet (3): ”Fler arbetslösa – mer ojämlikhet”.

Läs också: Grundkurs i jämlikhet (4) ”En internationell utblick”.

Mats Wingborg
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn

Mats Wingborg presenterar olika redskap för att tänka på jämlikhet och ojämlikhet och för att jämföra klasser och länder. I första kapitlet av sex får vi möta den italienske matematikern och demografen Corrado Gini.