Ulf Hansson, regionalt ombud från Kommunal i Skåne, ser hur svenska jordbrukare tar in personal från Rumänien för att skörda manuellt hellre än att mekanisera driften. Så att det blir billigare.
 

– Vi ska inte tro att det handlar om rättvisemärkta varor bara för att de är producerade i Sverige, säger författaren Anna Lena Lodenius. Till Kommunals stundande kongress har hon tagit fram en rapport om Sveriges nya underklass.

Globaliseringen inverkar alltmer på Kommunals områden. Följderna finns där redan, i många fall hemska förhållanden som är på väg att skapa en ny underklass.

I svenska skogar där bärplockare jobbar till svältlöner är missförhållandena extra tydliga, liksom på lantgårdar i södra Sverige där migrantarbetare ersatt tidigare personal.

Men missförhållandena finns också inom svenska kommuner, enligt Anna-Lena Lodenius. De inför deltidstjänster och ny schemaläggning som ett sätt att sänka de anställdas inkomster.

Många, speciellt ensamstående, lever därför i dag med en sämre ekonomi än för tio år sedan.

I svenska hem
Och missförhållandena finns i svenska hem.

Alla minns vi utrikesminister Carl Bildts tjänsteflicka som fick 8.000 kronor i månadslön, och ingen skatt inbetalad i Sverige, trots att paret Bildt tillsammans tjänade 8 miljoner om året. Eller moderata handelsministern Maria Borelius som hade en filippinsk tjänsteflicka boende i källaren.

– Där och inom hela städbranschen har vi många migrantarbetare, främst kvinnor. Och jag är orolig för vad som kommer att hända när fler riskkapitalbolag nu tar över skola och vård. Vad det kommer att betyda för Kommunals medlemmar ser vi inte än, säger Anna-Lena Lodenius.

För att få en inblick i migrantarbetarnas situation har hon rest runt bland svenska gårdar tillsammans med Ulf Hansson, regionalt fackligt ombud.

Hänsynslöshet
Hon ser att hänsynslöst utnyttjande av arbetskraften trängt in i de svenska odlingarna.

– Knappt någon svenskfödd arbetare finns längre kvar. Många arbetare kommer från Europas fattigaste land, Rumänien, hitplockade av rumänska bemanningsföretag.

Lönerna är så låga att ingen som är bosatt i Sverige kan leva på dem. Den är dock ofta fem gånger högre än vad de rumänska gästarbetarna kan få i hemlandet.

Men även de billigaste boenden, som hyresrum eller vandrarhem, skulle göra att knappt någonting blev kvar av de pengar de hoppas kunna ta med sig hem. De bor i tält, i fallfärdiga husvagnar, och lagar mat över gasolkök.

– Jag har sett husvagnar som bokstavligt talat står i gödselstacken på bondgårdar. Där bor människor som arbetar på svenska gårdar i dag, 2010, säger Ulf Hansson.

Större krav krävs
Enligt Ulf Hansson måste större krav ställas på myndigheter om tillsyn och reglering.

– Utvecklingen går också mot en försämrad produktivitet i och med att det blir billigare för jordbrukare att ta in personal från Rumänien för att göra skördejobbet för hand än det är att mekanisera driften.

Kommunals ordförande Ylva Thörn anser att facket i dag är mer insiktsfullt än tidigare.

– Vi trodde att det nog ändå skulle lösa sig så småningom, men den inställningen är helt borta, nu gäller det att ta tillbaka det vi förlorat, säger hon.

– FN:s arbetsmarknadsorgan ILO slår fast att människor inte är en handelsvara och vi måste som fackförening värna om den inställningen. Annars kommer det här att pressa ned lönerna för alla våra medlemmar, säger hon.