Reidar Eliassen säger sig inte uppleva någon särskild press som manlig förskolelärare. ”Ska jag hjälpa ett barn på toaletten är jag väldigt medveten om hur jag håller det, och rör aldrig vid snippan. Men så kanske kvinnor också gör.” Han har haft manliga kollegor som inte vågat byta blöjor i rum utan fönster. Och en som blev anklagad för att ha tafsat på ett barn, vilket visade sig vara påhitt. ”Han fick gå och kommer nog aldrig mer jobba med barn.”
 

Inget land i Europa har så många män inom barnomsorgen som Norge. Det är framför allt på privata förskolor man hittar dem. På hypermoderna Betha Thorsen i Oslo är en tredjedel av de anställda män. Där är chefen flitig på att utnyttja lagen som uppmuntrar lite lätt kvotering.

 

– Killar är roligare…

– Jag gillar inte killar!

Två av barnen på den ett år unga förskolan Betha Thorsen i centrala Oslo säger sitt. Eller försöker svara på en märklig fråga om det spelar någon roll om det är män eller kvinnor som jobbar här. Ställd av en okänd tant som pratar konstigt, och inte ens förstår att rolig på svenska inte är det samma som på norska.*

Kanske reflekterar inte barnen på Betha Thorsen särskilt mycket över om det är en man eller kvinna som finns där för dem. Här är en tredjedel av de 28 anställda män.

Stolt men inte nöjd
Reflekterar, och agerar, gör däremot verksamhetschefen Øivind Hornslien. Han är stolt men inte nöjd. Målet är så nära 50/50 det bara går.

– Barn ska möta olika sorters människor. Vi vill gärna tro att Norge är jämställt men vi har fortfarande en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa.

Med den blygsamma andelen på åtta procent är ändå Norge det land i Europa som har flest män inom barnomsorgen. Statistiken har rört sig mellan sju och nio procent de senaste åren.

Samtidigt har antalet förskolor i Norge exploderat. Det blir alltså även fler och fler kvinnor.

För att närma sig målet på 50/50 har Øivind Hornslien tydliga medel.

– Jag kan välja en kille på 20 år utan erfarenhet före en kvinna som är 32 och jobbat länge inom barnomsorgen. Dels vill jag ha lika många av båda kön. Dels kan en man ha annan kompetens – som till exempel drama, foto, sport – vilket vi kan ha nytta av i arbetet med barnen.

Fler män på privata förskolor
Betha Thorsen är, liksom majoriteten av Norges förskolor, privat. Studier visar att det främst är hos de privata som både antal och andel män stiger. Ingen vet exakt varför men en faktor som nämns är att de privata ofta är nischade inom ett område som anses locka män, till exempel friluftsliv. Samtidigt hänvisas till en kultur bland kommunala chefer som gärna ”gör som man alltid gjort” och anställer någon som jobbat länge inom kommunen, oftast kvinnor.

– Facket är väldigt inne på att den med längst anställningstid ska få jobbet. Privata förskolor är inte lika bundna till det. Enligt mig är det fel att någon ska få jobb för att han eller hon varit anställd en lång tid. Det måste inte innebära kompetens, anser Øivind Hornslien.

Han har stöd från norsk lag som inte bara tillåter positiv särbehandling av män inom barnomsorgen, utan även uppmuntrar till det.
 
21-åriga Marcus Björkesjö från Kalmar är sedan ett år tillbaka en av assistenterna på Betha Thorsen. Han gick samhällsprogrammet på gymnasiet. Barn- och fritid fanns inte på hans karta.

– Det finns en stereotyp att det bara är tjejer som går barn- och fritid. Då blir det inte många killar som väljer det. Dessutom är det för tidigt att välja yrke redan i gymnasiet.

När han flyttade till Oslo fick han deltidsjobb på fritids, kände snart att han behövde mer och sökte sig till en fast heltidstjänst på Betha Thorsen.

– Första tanken var att man främst passar barn. Men det är väldigt stimulerande. Även vi som är assistenter går kurser och jobbar med pedagogiken.

En annan som var i Marcus Björkesjös situation för tio år sedan är Reidar Eliassen. Han var nyinflyttad till Oslo, behövde jobb när ett vikariat på en förskola dök upp.

– Jag visste inte vad det handlade om. Förskola hade aldrig varit ett alternativ, ett yrke. Det hade aldrig presenterats som en möjlighet i skolan. Men jag trivdes så bra att jag blev kvar i sex år.

På den förskolan fanns en annan man som pluggade till förskolelärare på deltid. Reidar Eliassen blev inspirerad när han såg mannen förvandla studier till praktisk pedagogik med barnen. Han bestämde sig för att gå samma väg. I dag är han själv pedagogisk ledare på Betha Thorsen.

– Det underlättade att det fanns en man prata med. Han övertalade mig att ta chansen och visade att det faktiskt är ett yrke man kan välja.

Vare sig Reidar Eliassen eller Marcus Björkesjö känner sig inkvoterade.

– Man blir anställd på grunder utöver att man är man eller kvinna. Jag tror att viss kvotering behövs för att bryta könsmönster, särskilt i arbetet med barn. Om barn bara får möta en viss typ av människor blir det ju deras verklighet, säger Marcus Björkesjö.

– Man ska inte anställa en ung kille bara för att han är man. Samtidigt är det väldigt bra att unga män får pröva det här. För det finns ju bara ett sätt att få erfarenhet – att jobba. Jag, som inte hade en aning om vad jag gav mig in på, var ju fast från dag ett, säger Reidar Eliassen.

Ingen av dem säger sig heller känna någon press att prestera extra bra för att de är män, och i minoritet på förskolan. Däremot kan de bli bemötta som om de själva vore barn: ”Vad mysigt att du jobbar där. Gulligt! Vad duktig du är som gör det du gör.”

– Jag blir inte alltid tagen på allvar i min yrkesidentitet. Många ser mig som en person som valt ”the easy way out”, säger Reidar Eliassen som nu alltså både har förskolelärareexamen och tio års arbetslivserfarenhet.

Nej, att fler män har tagit sig in i arbetet med barn betyder inte att det per automatik blir mer jämställt, berättar Øivind Hornslien. Han säger att man tänkte så i början – bara männen blir fler så blir också arbetsmiljö och pedagogik mer jämställd.

– I vissa fall har man snarare upprätthållit traditionella könsroller. Mannen blir fixaren eller får spela fotboll hela tiden. Det krävs mer: medveten rekrytering, uppföljning och ledarskap. Jag som chef måste visa att det här är viktigt och inget man ror ihop med vänsterhanden.

Han säger att något så litet som uteslutande tidningar om stickning och bakverk i ett personalrum kan få en ung man att känna sig alltför annorlunda.

– Den skandinaviska förskolan är skapad av kvinnor. De har gjort ett fantastiskt arbete. Men kvinnor har därför också fått definitionsmakten över vad som är god pedagogik och omsorg. En man med andra lösningar kan lätt bli förlöjligad.

Øivind Hornslien är ofta ute och pratar i kommuner inför andra förskolechefer.

Han möts inte sällan av argumentet ”vi vill gärna ha fler män men inte till vilket pris som helst” alternativt ”vi hade en man i fjol, det fungerade inte”.

– Det är bland det dummaste jag kan få höra. Har man varit chef i 20 år har man antagligen anställt ganska många kvinnor som inte fungerar. Men de blir sedda som Lisa, Tove, Gudrun – individer. Män blir sedda som grupp. En dålig man betyder att alla män är dåliga. Det är samma mekanismer som drabbar andra minoriteter, till exempel invandrare.

Assistenten Marcus Björkesjö har aldrig behövt ställas inför att vara ensam man på förskolan.

På frågan om han får andra arbetsuppgifter än en kvinnokollega skrattar han förvånat, säger att han aldrig ens tänkt tanken att någon till exempel skulle diska mer än någon annan.

Hans plan var att börja plugga till hösten, statskunskap eller arabiska skulle det bli. Nu har han precis tackat ja till ett år till på förskolan.

– Det blir bara mer och mer intressant, jag överväger allt mer att börja läsa pedagogik.

* Fotnot: rolig på norska betyder lugn.

FAKTA / Så satsar Norge
1996 gav ett nätverk för barnomsorg inom EU-kommissionen rekommendationen att 20 procent av anställda på förskolor ska vara män. Norge tog den på allvar:

  • Staten har ett uttalat mål på 20 procent män i förskolan. I slutet av 2006 hade 830 förskolor av 6 000 uppnått målet.
  • Mellan 2003 och 2007 ökade antalet män med 50 procent.
  • Staten uppmuntrar också positiv särbehandling av män som arbetar med barn.
  • Staten bidrar med pengar till förskolor som klarar målet om 20 procent, och som därmed blir pilotförskolor under två år.
  • Betha Thorsen är en sådan och får 50 000 norska kronor om året för att föreläsa och marknadsföra i olika former.
  • Inom samtliga län finns ett rekryteringsteam med en kontaktperson och nätverk från för- och högskolor. De marknadsför yrket och pratar mansroller genom att till exempel åka ut till skolor, militäranläggningar och kyrkor.
  • Kommuner, förskolor och högskolor gör reklamfilmer för yrket och utbildningen som bland annat visas på biografer.
  • På lotidningen.se kan du se exempel.

FAKTA / Så lockar förskolor fler män

  • Marknadsför förskolan och använd medier.
  • Visa upp arbetsområden som anses attrahera män. Flera män lockar nya.
  • Utforma platsannonser som anses tilltala män.
  • Använd särbehandling vid utlysning av tjänster och anställningar.
  • Uppmuntra vidareutbildning för manlig personal.
  • Sök manliga studenter som praktikanter.
  • Sök pojkar från grundskolans praktik.
  • Efterfråga manliga lärlingar som ska bli barnskötare.
  • Samarbeta med nätverk och högskolor.
  • Få upp ämnet på kommunens dagordning.

Tips från norska förskolor där minst 20 procent av de anställda är män