En tidsbegränsad anställning för lärlingar föreslås. Arbetsgivaren avgör om lärlingen ska anställas. Men under en anställning ska företaget leva upp till ett utbildningskontrakt som undertecknas av såväl arbetsplatsen som skolan och eleven.

Anställningen upphör när lärlingsutbildningen är färdig eller om någon av parterna bryter kontraktet, enligt förslaget i utredningen Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv som presenterades på onsdagen.

Regeringens utredare har varit Irene Wennemo, som till vardags är samhällschef på LO. Det borgar för att förslagen är förankrade inom LO.

– Vi välkomnar utredningens förslag. Nu ska vi lyssna på remissinstanserna men det är i den här riktningen regeringen vill gå, sa utbildningsminister Jan Björklund (FP) vid en pressträff i dag tillsammans med Irene Wennemo.

– Det är bättre att en 19-åring har en lärlingsanställning med låg lön än att han hoppar av skolan och går arbetslös med socialbidrag, sade Björklund.

Yrke för yrke
Skolverket föreslås få i uppgift att tillsammans med de nationella programråden ta fram riktlinjer som är specifika för olika yrken. I programråden ingår företrädare för respektive bransch samt arbetsmarknadens parter.

Det särskilda utbildningskontrakt som ska upprättas mellan elev, skola och företag, ska ange vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vilken omfattning den ska ha. Längden på lärlingsutbildningarna kan därför komma att skilja sig åt för olika yrken.

Det blir upp till varje företag att avgöra om en lärling ska få den föreslagna, tidsbegränsade anställningen. Företagen kan välja att låta lärlingen gå utbildningen utan anställning.

– Det handlar ofta om bristyrken och där finns det ett intresse av att knyta lärlingarna till sig så att de inte går vidare till andra företag. Är personen anställd kan han dessutom användas lite friare, sade Irene Wennemo.

Inga lasregler
Den tillfälliga lärlingsanställningen omfattas inte av lasregler eller annan anställningstrygghet. Arbetsskadeförsäkringen ska omfatta alla lärlingar. Den lön som den anställda får ska ge samma rättigheter som vanlig lön. Exakt vilka löner det blir tar utredningen inte ställning till. Enligt Irene Wennemo kan det handla om 40 till 50 procent av minimilönen. Avvikelser från lagen får göras genom kollektivavtal.

Från Svenskt Näringsliv kritiserar man lärlingsutredningen. Den saknar ett framtidsperspektiv och ger inte svar på hur företagens framtida kompetensbehov ska tillgodoses, anser Kristina Scharp, som är chef för skola och utbildning på Svenskt Näringsliv.

TT