SAMHÄLLSDEBATT. Som många andra har jag denna vinter läst Wilkinson och Picketts bok Jämlikhetsanden.

Intuitivt har vi väl lite till mans vetat om hur ojämlikhet urholkar kropp som själ och underminerar samhällsbyggets hållbarhet och motståndskraft mot tidens utmaningar.

I enskildheter har det visats förr. Jämlikhetsanden visar bilden i hela dess bredd.

Jämlikheten kommer in "sen"
Men boken öppnar också blicken ett sätt att se på förhållandet mellan ekonomi, politik och samhälle som skiljer sig från det vi vanligtvis matas med.

I den gängse politiska logiken placeras jämlikhetsfrågorna i ett sekundärt led i en linjär orsakskedja som startar i den ekonomiska tillväxten och fortsätter via sysselsättningen. Där måste vi först skapa resurserna – först sedan kan vi börja diskutera fördelning.

Logiken kan illustreras med de senaste s-kongresserna: först en "tillväxtkongress", sedan en "jobbkongress", alltmedan jämlikhetsfrågan fått vänta.

Fördelningspolitik är viktigt
Men boken visar att ökad tillväxt och sysselsättning är ihåligt och ohållbart om det åstadkoms till priset av ökad ojämlikhet.

Fördelningsfrågor i ordets vidaste mening verkar redan på en primär nivå, som självständig faktor bakom olika samhällens förmåga att främja ett gott liv och en uthållig motståndskraft mot påfrestningar och utmaningar av olika slag.

Denna värderingsmässiga rockad, där jämlikhet tillmäts platsen som ett egenvärde i framstegstankens ekvationer, har inte uppmärksammats och begrundats i tillräcklig utsträckning i kommentarerna om Jämlikhetsanden.

Vad ekonomin missar
Samhällets grad av jämlikhet handlar inte bara om inkomstfördelning.

Här ryms alla de olika sätt på vilka samhället skapar värdehierarkier mellan människor. Här byggs upp ett nät av institutionella, sociala, kulturella och psykologiska förhållanden.

Dessa återverkar på samhällsförhållandena på ett diffust sätt som den dominerande ekonomiska vetenskapen bortser ifrån.

Nätet slits sönder
I ett modernt, komplext samhälle är det som händer i det ekonomiska bytets värld, på marknaden, med tusen trådar förbundet med samhällsorganisationen i stort, med institutionella förhållanden och med den grad av ömsesidig tillit och smidigt samspel människors emellan som ska bära upp alla dessa beroendeförhållanden.

Detta täta nät slits sönder av stigande ojämlikhet, medan det blir starkare när klyftorna minskar.

Att det är så visar Wilkinson och Pickett mycket övertygande. Men vi behöver veta mer om hur och varför.

Hur vända trenden?
Inte heller ger boken mycket vägledning när det gäller möjliga motkrafter. I Sverige avbröts klass- och könsutjämningen för 30 år sedan. Sedan början av 90-talet har klyftorna bara fortsatt växa.

Arbetarrörelsen har varit delaktig i denna utveckling, må vara med stigande olust och gnagande missmod. Men faktum kvarstår: en trovärdig strategi för att vända trenden saknas.

Kan det delvis bero på att vi inte till fullo förstått de beroendeförhållanden som väver samman samhällets ekonomiska prestationer med hela det spektrum av institutionella, sociala och "psykologiska" faktorer av som jämlikhetsfrågan rymmer?

Inget självspelande piano
Vid inledningen av 90-talets ekonomiska kris efterlyste dåvarande statsministern Ingvar Carlsson en ny ekonomisk teori som kunde förklara det som skedde, och öppna en väg framåt – han tänkte förstås på 30-talets nya ekonomiska politik.

Det måste i så fall vara en teori som gör upp räkningen med synen på ekonomin som ett självspelande piano i en egen, avskild värld med egna utvecklingslagar, där politikens uppgift begränsar sig till att via några makroekonomiska spakar och rattar jämna ut löparbanan.

Slut på förlamningen
Istället måste blicken riktas mot hela det nät av beroendeförhållanden som "bäddar in" ekonomin i samhället. Pusselbitarna till en sådan teori ligger där framför oss, färdiga att plockas upp. Jämlikhetsanden har försett oss med ännu en bit. Återstår att lägga pusslet. 

Jämlikhetsfrågan är en bra startpunkt. Den rymmer alla de problem som förlamat en radikal reformpolitik under de senaste 30 åren.

 

Läs också: Recension av den engelska utgåvan av The Spirit Level i LO-Tidningen oktober 2009.

Läs också: intervju med Wilkinson och Pickett i LO-Tidningen december 2009.
Örjan Nyström
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn