Vice riksbankschefen tycker att nollränta är lagom under den pågående krisen.
 

Trots att Riksbankens ränta är lägre än någonsin vill vice riksbankschef Lars E O Svensson gå ännu längre. En ytterligare sänkt ränta skulle ha skapat ytterligare 16.000 jobb, anser han.

Sedan ett år har Lars E O Svensson, en av riksbanksdirektionens sex ledamöter, drivit en högst egen linje.

Trots att styrräntan nu ligger på historiskt låga 0,25 procent vill han kapa ytterligare 0,25 procentenheter – och alltså komma ned på nollränta.

Det skulle vara bättre för både jobben och svensk ekonomi, anser han. Han vill också ha en låg ränta under längre tid än majoriteten.

– Majoriteten var rädd för vilka effekterna skulle bli men jag delade inte de farhågorna, säger han.

Outnyttjade resurser
Lars E O Svensson vill ge resursutnyttjandet en större vikt i sina analyser, alltså hur mycket av den normala kapaciteten i ekonomin som verkligen utnyttjas.

Och den viktigaste av dessa outnyttjade resurser är sysselsättningen.

– Hade vi fått in förväntningar på en lägre nivå skulle det göra sitt till och skapat nya jobb, säger han.

– Då skulle inflationen ha legat närmare 2,0 procent* och resursutnyttjandet skulle ha blivit högre, säger han.

– Men om vi säger att 0,25 procent egentligen är botten kan vi inte få andra förväntningar än uppåt.

Fel signaler
Genom att stanna på 0,25 procent anser Lars E O Svensson alltså att Riksbanken har sänt signaler till ekonomin om att botten är nådd. Därmed förväntar sig ingen några fler sänkningar och agerar inte tillräckligt expansivt.

Om Riksbanken i stället hade hållit lägre ränta under ett års tid skulle, enligt den modell han använder, inflationen ha ökat med 0,4 procent och sysselsättningen ökat med 0,35 procent, vilket motsvarar drygt 16 000 jobb.

Vid ett möte på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i veckan fick han dock mothugg av den tidigare vice riksbankschefen Irma Rosenberg.

Irma Rosenberg sågs under sin tid som en duva, det vill säga att hon gärna ville hålla räntan relativt låg. Men så långt som till nollränta vill hon inte gå.

Ett skäl är att ekonomin varit ovanligt tudelad under dagens kris, anser hon. Exportindustrin och finansmarknaden har rasat, men hushållens ekonomi och bostadsmarknaden har samtidigt gått upp.

– Det kan leda till att vissa sektorer inte svarar. Man kan stimulera med lägre ränta men en sektor som har ledig kapacitet kanske inte svarar eftersom den inte svarar förrän det finns en efterfrågan, säger hon.

– Och centralbanker måste se noga på risker med obalanser i ekonomin, främst på bostadsmarknaden.

– Dessutom finns en risk med snabb ökning av utlåningen. Det kan hota både inflation och resursutnyttjande längre fram, säger hon.

"Bostadsbubbla ett hjärnspöke"
Att bostadsmarknaden skulle explodera ännu mer och bli kraftigt överhettad är en av de tidigare huvudinvändningarna mot Lars E O Svenssons resonemang, något han dock inte tror på.

– Om bostadsmarknaden kan innebär en framtida risk för inflationsmålet så måste man naturligtvis beakta det.  Men jag tror inte det finns någon risk även om det debatteras just nu. Det är ett hjärnspöke.

Men Irma Rosenberg har fler invändningar.

– Att man skulle få 16.000 nya jobb bara för att man håller reporäntan 0,25 procent lägre under ett år, det tror jag helt enkelt inte på, säger hon.

Men det är en invändning som bara spär på Lars E O Svenssons övertygelse.

– Om det ger mindre effekt än 16.000 jobb då bör man i stället ta i ännu mer. Det vill säga, då skulle jag helst vilja sänka räntan ännu mer än 0,25 procent, säger han.

* Inflationen ligger i dag på 1,2%

FAKTA / Riksbankens roll
Riksbanken har egentligen bara en uppgift och det är att hålla inflationen stabil runt 2,0 procent.
Men Riksbanken bör också enligt riksdagens finansutskott stabilisera resursutnyttjandet, alltså bevaka hur sysselsättning och produktion utvecklar sig.
Detta har Lars E O Svensson tagit fasta på när han förespråkar lägre ränta under krisen. Enligt honom skulle det vara bättre både för inflationsmålet och resursutnyttjandet och därmed ha ökat sysselsättningen. Lars E O Svensson har därför reserverat sig mot majoritetens räntebeslut alltsedan april 2009.