Det blir åtminstone en större strejk i årets avtalsrörelse. Frågan är bara var, när och vilken effekt den får, enligt strejkforskaren Christer Thörnqvist.
– Strejker kostar alltid mer än de smakar på kort sikt, men på längre sikt kan de mycket väl löna sig, säger han.

 

I år ska 3,3 miljoner löntagare få nya avtal. Flera fackförbund har hotat med strejk och konfliktföreberedelser pågår för fullt hos industriförbunden, som ligger i avtalsrörelsens frontlinje.

LO-förbundens avtalssekreterare drillas också i lagar och konfliktregler av LO-juristen Sofie Rehnström, i vad som kallas Sofies varselskola, på de gemensamma mötena där även strejktaktik diskuteras.

– Syftet är att påminna om reglerna. Avtalssekreterarna är upptagna med så mycket annat, säger Sofie Rehnström.

Konfliktfritt vore en sensation
Enligt strejkforskaren Christer Thörnqvist, som varit knuten till Göteborgs universitet, kan vi räkna med att något förbund kommer att strejka i avtalsrörelsen.

– Det skulle vara en fullständig sensation om vi inte får någon större konflikt, säger han.

Men han tror inte att det blir industriförbunden som tar striden.

– Exportindustrin brukar alltid komma till en förlikning. De kanske blir varsel, men om det blir strejk är det mer troligt att det sker i den tjänsteproducerande sektorn, säger han.  

Ändrad karaktär
Strejkerna har nämligen ändrat karaktär de senaste 20 åren. I stället för många, små och vilda strejker i klassiskt manliga yrken har strejkerna blivit få, stora och lovliga.

– Historiskt var det många vilda strejker i tillverkningsindustrin där arbetare krävde stora lokala lönepåslag. Nu blir det allt mer stora grupper i offentlig sektor och i tjänstesektorn som strejkar. De strejkar inte för att få så mycket mer, men för att slippa halka efter.

Antalet strejker har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och det beror på att de vilda strejkerna nästan helt försvunnit. Under hela 2000-talet förekom bara 27 vilda strejker. Det kan jämföras med 1 080 vilda strejker under 1980-talet och 1 312 under 1970-talet, enligt Medlingsinstitutets statistik.

Att strejkerna är omoderna och på väg att försvinna helt, tror dock inte Christer Thörnqvist. Han säger att strejkerna alltid gått i vågor och att de ofta följt konjunkturcyklerna. Konflikter uppstår oftare i brytpunkterna mellan goda och dåliga tider, då arbetstagare och arbetsgivare har olika syn på konjunkturläget.

– Det kan tala för att en ny våg är på gång, men det kan också vara så att krisen 2008 fortfarande vilar tungt över avtalsrörelsen, säger han.

Ekonomiska följder
Strejker får alltid ekonomiska följder, både för företag och anställda. Enligt Christer Thörnqvist är det omöjligt att svara på om strejker lönar sig. 

På kort sikt kostar de mer än de smakar för de anställda. Ersättningen från strejkkassan är lägre än den vanliga lönen och löneökningarna blir sällan så stora som de hoppas på, men på längre sikt är det troligt att strejkerna ändå har en positiv effekt, säger han.

– Ta sjuksköterskornas strejk på 1990-talet. De fick inte så mycket direkt, men har haft en betydligt bättre löneutveckling än andra yrkesgrupper senare.

Johanna Wreder
Skriv ett e-postmeddelande till reportern