Elektrikerna strejkar oftast. Men strejkerna är störst i offentlig sektor. Nio av tio strejkdagar under förra decenniet stod Kommunal och Vårdförbundet för, visar LO-Tidningens strejkgenomgång.

Skramlet med konfliktvapnen trappas upp. Facken inom industrin hotar med strejk den 1 april om avtalen inte faller på plats innan dess.  Men även om hoten haglar i avtalstider är strejker ganska ovanliga på svensk arbetsmarknad.

Under hela 2000-talet har det förekommit sammanlagt 91 strejker, enligt Medlingsinstitutets statistik. Då ingår även de strejker facket genomfört för att få kollektivavtal på enskilda företag. De allra flesta strejker har varit små och kortvariga, men det finns undantag.

Tog fajten
Kommunals strejk 2003 sticker ut rejält. Runt 80.000 kommunalanställda strejkade i en dryg månad, vilket ledde till att sammanlagt 595.000 arbetsdagar gick förlorade. Det är tre fjärdedelar av alla dagar som förlorats i arbetsmarknadskonflikter under hela 2000-talet.

– Vi tog fajten för lägstalönerna, och det var oerhört viktigt, säger Lasse Thörn, chef för enheten för arbetsrätt och kollektivavtal på Kommunal.

Han tycker att förbundets konflikt fått oförtjänt dåligt rykte. Den har ofta beskrivits som misslyckad för att löneökningarna inte blev så stora som många medlemmar hoppats, men Lasse Thörn tycker att det är orättvist.

– Vi vann otroligt mycket, som lätt glöms bort. Med strejken satte vi fokus på lägstlönefrågan som har varit enormt viktig både för våra medlemmar och andra sedan dess, säger han. 

Elektriker strejkar oftast
Sjuksköterskorna står för den andra stora konflikten under 2000-talet. Runt 11.000 av Vårdförbundets medlemmar lade ner sitt arbete 2008 i en strejk som varade i fem veckor. 95.000 arbetsdagar förlorades.

Tillsammans svarar de båda strejkerna för nio av tio strejkdagar på hela arbetsmarknaden de senaste tio åren.

Även om strejkerna varit störst i den offentliga sektorn är det Elektrikerförbundet som strejkar oftast. Elektrikerna har genomfört fem större strejker under 2000-talet.

– Vi tar strid för medlemmarna när det behövs. Det är inget vi skäms för, säger Ronny Wenngren, Elektrikernas avtalssekreterare.

Han säger att konflikterna har gällt viktiga arbetsvillkor för medlemmarna. Det har handlat om säkerhet i arbetet, elektrikernas möjlighet att bo ordentligt när de är på resor, och att samma villkor ska gälla även för utländsk arbetskraft som jobbar i Sverige.

Motsträviga motparter
Att just Elektrikerna tar till konflikt betydligt oftare än andra förbund, skyller Ronny Wenngren till största delen på fackets motparter som han anser är ovanligt motsträviga. Förhandlingsklimatet har varit tufft.

– Vi har också gått fram med hårdare frågor. Lönenormen har ju redan satts av andra när vi förhandlar, så det handlar om frågor som är svårlösta och som arbetsgivarna kallar maktfrågor, säger han.

Ronny Wenngren säger att strejk alltid är den sista utvägen, även för Elektrikerförbundet. Men han ångrar inte de senaste årens strejker.

– Vi har definitivt tjänat på att strejka. Frågorna som har varit viktiga för oss har blivit lösta, säger han.

FOTNOT: Syndikalisterna strejkar oftast av alla fackförbund, men strejkerna är vanligen små och finns inte sammanställda i Medlingsinstitutets statistik.