RÖRELSER (5). Det är en gerillarörelse som växer, och den är beväpnad.

Fullständigt hänsynslösa vad gäller lagar och regler drar de ut, ofta på natten, med färgglada plantor, vattenkannor och spadar. Målet kan vara en trafikrefug eller en grå slänt som för länge ignorerats.

 
  Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
   

De ger sig inte
Gerillaträdgårdsmästarna (för det är namnet på rörelsen: "guerilla gardening") ger sig inte innan platsen gjorts grön eller blommig.

Inte heller är de nöjda med att överraska morgonens trafikanter, utan de fortsätter vattna och ansa rabatterna.

Otillåtet och tillfredsställande
Det här är förstås helt olagligt, och en av de mest aktiva blomaktivisterna, Richard Reynolds i London erkänner att det är en del av tjusningen.

Men, säger han, det är också djupt tillfredsställande. Rörelsen verkar sprida sig allt snabbare och finns på flera håll också i Sverige.

Kommunala förvaltningar, som inte haft tid och råd med den där refugen, vet inte alltid hur de ska reagera.

Reynolds tycker, trots mörkrets tjusning, att det är klokt att samarbeta.

 

Läs också: Guerilla Gardenings hemsida.

Läs också: Rörelser (1): Klockor, inte krig.
Läs också: Rörelser (2): 10.000-årsklockan.
Läs också: Rörelser (3): Couchsurfing.

Läs också: Rörelser (4): Carrotmob.

Sven Cahling
Skriv ett brev till kulturredaktörn