Ingen kan missta sig på vem som är målaren här. Bilden är från 1997, men målarmodet har inga snabba svängningar.
 

En dag ritade elektrikern Matti Viio sina egna arbetskläder. Han tyckte helt enkelt att tillverkarna inte brydde sig om vad en arbetare behöver. Fortfarande, 35 år senare, tillverkas kläder efter hans idé.

Modets makt är stor och kläderna visar vilka vi är. Eller vill vara, både på krogen och i arbetslivet.

På företaget som för Matti Viios arv vidare tycker man att arbetskläder ska vara funktionella, av hög kvalitet – och snygga.

– Vi jobbar mycket med tester ute bland användarna, och vi har alltid arbetat utifrån deras synpunkt. Det är vårt arv, men vi glömmer för den skull inte bort klädernas design. Den ska signalera identitet och yrkesstolthet, säger produktchefen Petra Engström på Snickers workwear.

Inte fint med kroppsarbete
Under industrialiseringen på 1800-talet blandades olika samhällsskikt för första gången, när folk från landsbygden tog arbete i staden. För den mäktiga borgarklassen blev det viktigt att särskilja sig från arbetarklassen.

– Deras ljusa kläder visade tydligt att de inte behövde arbeta i industrin. Kroppsarbete ansågs inte fint, säger Tanja Lindblad, modeexpert på Röhsska museet.

Under slutet av 1800-talet blev det också viktigt att visa sin person och identitet med kroppen och kläderna.

I vården och storkök är vitt sedan länge en stor färg på kläderna. Traditionellt i Sverige har snickarna haft blå kläder, målarna vita och plattsättarna grå. Det är färger som fungerar bra med arbetsmiljön.

– Därför är det svårare att föra in andra färger på arbetskläderna, det svänger inte lika snabbt som i modebranschen, säger Petra Engström.

Lång tradition
Färger på arbetskläderna skiljer sig också mellan länder, och det är inte alltid som modebranschens tyger håller utan företaget måste utveckla egna material för att tyget ska tåla hård belastning. Arbetskläder har lång tradition i Norden men inte i hela Europa.

– På områden där det finns lagstiftning, som att kläderna ska synas vid dåligt väder eller vara flamskyddade, växer medvetenheten. Och det driver delvis på utvecklingen av arbetskläder, säger Petra Engström.

När de svenska kvinnorna under första världskriget tog sig in på männens arbetsområden ville de också ha arbetskläder, eftersom långa kjolar kunde vara ett arbetsmiljöproblem.

Även om det än i dag finns färre kvinnor än män i många hantverkaryrken, tycker Petra Engström att det är viktigt att det finns arbetskläder anpassade för kvinnor.

– Vi har en ren damkollektion. Men kvinnor väljer ibland unisexkläder som egentligen är framtagna efter manliga former även om det finns likvärdig dammodell. Kanske har de vant sig vid att nöja sig, eller så passar unisexkläder bättre för hantverkskvinnor.

Fotnot: På Nordiska museet i Stockholm visas utställningen Modemakt – 300 år av kläder.