Raili Henttinen är en av alla de medborgare som Sara Lundblad hjälper under en arbetsdag. Jämställdhet är lika viktig i den egna arbetsmiljön, anser hon. ”Det handlar om att skapa ett arbetsklimat som gynnar fler än de som talar högst.”
 

På Tumba medborgarkontor arbetar Sara Lundblad med jämställdhetsglasögonen på. Varje dag.
— Jämställdhet är ingen självklarhet, men utgångspunkten är att vi kan förändra vårt beteende, säger hon.

Medborgarkontoret i Tumba centrum, i Botkyrka kommun söder om Stockholm, har färgglada väggar och i ett hörn finns både soffa och lekhörna.

Hit kommer människor för att få hjälp med barnomsorg, färdtjänst och försörjningsstöd. Eller för att surfa en stund på datorerna. Och den som vill att politikerna ska förändra eller genomföra något kan skriva ett medborgarförslag på en blankett.

Personliga erfarenheter
Tre personer finns till hands för att vägleda medborgarna. Sara Lundblad är en av dem. Hon berättar om hur hennes uppgift som förändringsledare, att integrera jämställdhet i jobbet, började. Jämtegrering är det begrepp som vägledarna använder.

– Vi utgick från våra personliga erfarenheter i jobbet och skrev dagbok utifrån verkliga arbetssituationer. Jag och de andra ledarna besökte andra medborgarkontor i kommunen och fick höra hur de jobbade och tänkte, berättar hon.

Personalen fick två halvdagar med utbildning. Förutom kunskap om lagstiftning och jämställdhet fick de diskutera och agera utifrån situationer som uppstått i arbetet. Itai Fernandez tycker att den största vinsten har varit att analysera sig själv.

– Det är bra att göra praktiska övningar, för då hinner man inte tänka ut ett svar som låter bra, säger hon.

Väckarklocka
Under utbildningen arbetade de också med könsuppdelad statistik, och det tycker Sara Lundblad är en effektiv väckarklocka. Medborgarkontoret arbetar sedan förra året med könsuppdelad statistik men någon utvärdering har inte gjorts än.

Inställningen till jämtegrering är överlag positiv tycker Sara Lundblad, men visst får hon höra kommentarer som ”vi har så mycket att göra redan”. Jämställdhetsarbetet ses helt enkelt som ännu en arbetsuppgift.

Sara Lundblad och hennes arbetskamrater läste gamla färdtjänstutredningar och fann att de ofta beskrev kvinnor med ord som: orkar inte, svag och ledsen. Män beskrevs ofta mindre känslosamt.

– Vi diskuterar bemötande på kontoret hela tiden, men det är bra att se hur man själv agerar. Jag tänker alltid på hur jag skriver utredningar nu. Det är viktigt att bli medveten om sina fördomar, säger hon.

Arbetskamraten Erik Sahlin håller med:

– Jag har ett annat medvetande nu, även om det är svårt att förebereda sig på hur man ska handla i en viss situation, säger han.

Handbok
De har själva skrivit en handbok som ska hjälpa dem i det dagliga arbetet. Sara Lundblad är också skyddsombud och säger att arbetet – som började som en förbättring för medborgarna – har arbetat sig in även i deras egen arbetsmiljö.

Är stereotypa skämt roliga? Vem diskar? Och vem pratar på personalmöten? Sådana frågor diskuteras i arbetsgruppen, med stöd från ledningen.

– Man mår bättre efter ett möte där man fått säga vad man vill. Det handlar om att skapa ett arbetsklimat som gynnar fler än de som talar högst, säger Sara Lundblad.

FAKTA / Jämtegrering
Gertrud Åström, ordförande i Sveriges kvinnolobby, skapade kortformen jämtegrering, för att översätta engelskans mainstreaming med ett smidigare ord än jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsintegrering är sedan början av 1990-talet regeringens övergripande strategi för jämställdhet.
Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden, särskilt utbildning, ekonomi, arbetsmarknad, närings- och socialpolitik.