Ett ordentligt råkurr kantar vägen till en gemensam hållning om hur Europafacket vill förändra utstationeringsdirektivet. Nästa vecka kommer ett gemensamt utspel, men de interna striderna i facket är långt ifrån över.

Inom Europafacket talas det om de berömda fyra (famous four). Det handlar om fyra domar från EU:s domstol: Viking, Laval, Rüffert och Luxembourg.

När EU införde sitt utstationeringsdirektiv lades ett golv för de villkor som skulle gälla för dem som tillfälligt skickas till andra länder för att jobba. Facket skulle sedan kunna kräva bättre villkor än det lägsta golvet. Det var i alla fall vad Europas fackliga först trodde.

I verkligheten blev det tvärtom.

De fyra berömda domarna sände direktivet i en annan riktning än den facket förutsett.

Blev ett tak
I stället visade det sig att golvet var ett tak. Domarna innebar att facket inte kunde ta till konflikt för bättre villkor än de lägsta nivåerna.

För Europafacket blev det därför viktigt att ändra i utstationeringsdirektivet.

Förra året ställdes frågan på högkant då EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, skulle väljas om. Socialisterna i EU-parlamentet krävde en förändring och Barroso förklarade att han kunde tänka sig en översyn.

Samma sak sa de nya EU-kommissionärerna då de frågades ut av parlamentet. Det spanska ordförandeskapet i EU har också sagt att direktivet ska upp. Enligt den spanska arbetsmarknadsministern Celestino Corbacho stödjer landet tanken på att utstationerade arbetare ska ha samma villkor som vanliga anställda.

Svar från facket
Det finns med andra ord en politisk grogrund att förändra direktivet. Bollen har därmed studsat tillbaka till facket som förväntas svara på vilka förändringar det vill göra.

Ett första svar kommer den 9 och 10 mars. Då ska Europafacket anta en resolution om hur det vill att ett nytt utstationeringsdirektiv ska se ut.

I det förslag som cirkulerar inför mötet finns flera övergripande deklarationer.
Facket understryker en likabehandling av arbetare, att utländska företag ska jobba under likvärdiga förhållanden som inhemska samt att det måste finnas metoder för att kunna kräva kollektivavtal. Om facket får som det vill ska de också bli möjligt att kräva bra arbetsvillkor vid offentliga upphandlingar.

Särskilt kontroversiellt är det inte, och den text som finns nu kan de flesta av facken i de 27 EU-länderna skriva under på.

Fackliga motsättningar
Men från början var det tänkt att Europafacket skulle ge ett mer exakt svar än så. En expertgrupp var utsedd att mejsla fram detaljerna. Det var bara det att motsättningarna i gruppen blev för stora.

Det Europeiska byggfackets representant Ulf Öberg blev, enligt uppgifter till LO-Tidningen, utsparkad från expertgruppen. Konflikterna har inneburit att rapporten, som det fortfarande förhandlas om, håller på att tonas ned.

LO-Tidningen har skrivit om striden tidigare. Den handlar om ett förslag från Europafacket om att sätta en tidsgräns för hur länge en arbetare får vara utstationerad. I det senaste förslaget ska en arbetare kunna vara utstationerad i maximalt tolv månader.

– Det är ett problem att många arbetsgivare skickar anställda under långa perioder till andra länder och hävdar att dessa är utstationerade arbetare, säger Catelena Passchier på Europafacket.

Sverige emot
Även facken i Tyskland och Danmark ser positivt på att införa en tidsgräns.

Det gör dock inte facken i Sverige och Finland, och inte heller det europeiska byggarbetarfacket som leds av svensken Sam Hägglund.

– Jag är emot alla typer av tidsgränser, säger han. Det är ett strategiskt misstag som kommer att användas mot oss. Risken är att arbetsgivarna hävdar att de är okej att betala mindre under den period som facket sätter som tidsgräns.

I stället för en tidsgräns vill Sam Hägglund att Europafacket tydligt ska kräva att samma villkor ska gälla för utstationerade arbetare som vanliga anställda.

– I så fall behöver vi ingen tidsgräns. Det räcker med att kräva lika villkor, säger han.

Långt till fred
Och in i det sista förhandlar de olika fraktionerna inom facken om tidsgränsen.

Fortsättning lär följa, eller som en person som LO-Tidningen varit i kontakt med uttryckte det:

– Det är klokt med en allmän resolution eftersom det lämnar ett stort utrymme att spela på i framtiden.

FAKTA Utstationeringsdirektivet
EU har bestämmelser för anställda som skickas ut, utstationeras, av sin arbetsgivare för att arbeta i ett annat EU-land. Tanken är att en utstationerad arbetstagare inte ska ha sämre arbetsvillkor än värdlandets arbetstagare. Reglerna omfattar bland annat minimilön och arbetstider.  Domarna från EU:s domstol har dock gjort att fackets rätt att ta till konflikter för att försvara sina avtal har beskurits – och det är därför facket vill ha en översyn.