Att förhastat avskaffa värnplikten äventyrar försvarets kvalitet och dess förankring hos svenska folket, skriver de båda tidigare LO-distriktsordförandena Inger Jarl-Beck och Ronny Olander. Därför kommer de att rösta för ett bibehållande av värnplikten när frågan ska beslutas i riksdagen.

Vi Socialdemokrater har så sent som på partikongressen i höstas beslutat att värnplikten ska vara kvar. Det märkliga med reportaget i LO-Tidningen den 19 februari från Revingehed i Skåne är att den utgår ifrån att värnplikten ska avskaffas, detta trots att riksdagen inte fattat något beslut i frågan.

Den borgerliga regeringen har aviserat en proposition till den 23 mars om försvarets framtida personalförsörjning. Den propositionen är byggd på en utredning om hur, inte om ett system med frivillig militär grundutbildning ska se ut.

Grundläggande för försvarsmaktens personalförsörjning är enligt vår uppfattning att det är robust och uthålligt för att därmed vara trovärdigt. Det måste ha medborgarnas acceptans och förtroende.

Trovärdighetsfråga
Andra länder måste sätta tillit till att Sverige kan leva upp till sin militära alliansfrihet inom ramen för den säkerhetspolitiska solidaritet som vi numera ingår i. Vår försvarsmakt måste vara både nationellt och internationellt trovärdig. Vi vill ha ett folkligt förankrat försvar som respekteras av medborgarna.

Så länge Sverige är militärt alliansfritt och varken ger eller begär några ömsesidiga försvarsgarantier, och själv väljer den faktiska tillämpningen av solidaritetsförklaringen, måste Sveriges försvar även ha en trovärdig nationell utformning som anpassas till de säkerhetspolitiska förhållandena. Ett robust, uthålligt och trovärdigt personalförsörjningssystem är en helt grundläggande förutsättning för detta.

Vi kan se i vår omvärld hur slopandet av värnplikt lett till stora vakanser i försvarsmakten. Avskräckande exempel är Holland där det är cirka 7.000 vakanser och där de nu rekryterar ungdomar som inte lyckats i gymnasieskolan.

Varje framtida personalförsörjningssystem för försvarsmakten måste klara av att förse myndigheten med tillräckligt mycket personal av tillräckligt hög kvalitet, oavsett säkerhetspolitisk och ekonomisk konjunktur.

Uthålligt
Systemet måste vara robust och långsiktigt uthålligt. Det måste också utformas så att det bidrar till en bred folklig förankring för försvaret och till ett försvar som speglar samhället när det gäller attityder och sammansättning. Försvarsmakten får inte bli en inåtvänd organisation med en smal rekryteringsbas.

Trots att det är ett stort beslut att ändra i pliktlagen från 1901 har inte regeringen presenterat ett färdigt förslag för Sveriges riksdag om en ny lagstiftning.

Vi är starkt kritiska till att regeringen, trots avsaknad av ett riksdagsbeslut, uppdragit åt berörda myndigheter att göra långtgående förberedelser för det nya systemet.
 
Om Sverige ska ändra i pliktlagen ska det ske med bred majoritet i Sveriges riksdag. Det förslag som hittills diskuterats bygger på flera osäkra antaganden och oklara förutsättningar, vilket försvarsmakten själva påpekat. Det råder till exempel oklarheter om arbetsmarknadens las–regler kommer att kunna uppfyllas.

Att förhastat avskaffa plikten, baserat på regeringens bristande underlag, äventyrar försvarsmaktens kvalitet och den förankring som försvaret har hos svenska folket.
 

Inger Jarl-Beck
Ledamot (S) i riksdagens försvarsutskott

 

Ronny Olander
Ledamot (S) i riksdagens  socialförsäkringsutskott